En tröskvandring som återuppstår
De väldiga stockarna är nästan tio meter långa och några åtminstone 40 centimeter tjocka i rotändan.Med precision placeras de varsamt ner över de gamla kalkstensmurarna.Det skall rejäla don till när man återuppbygger en gammal tröskvandring.
Funderingar över nästa lyft. Från vänster Jan Norberg, Gunnar Wends, Erland Persson och Jannes son Jonas. Foto: Cecilia Mellberg
Foto: Cecilia Mellberg
Skogby är en gammal släktgård, det sägs att den gått i samma släkts ägo ända sedan den byggdes 1750. Först för drygt tio år sedan bröts släktledet då journalisten och författaren Anna Lytsy från Stockholm köpte gården.
Utvalt virke
Då hade förfallet gått långt och det var nog inte många som trodde att hon skulle lyckas få de halvt raserade byggnaderna i stånd igen. Tröskhuset var inte det enda som fallit ihop, den 40 meter långa ladugården hade inte mycket kvar av taket, inte heller flygeln.
Men idag kan Anna Lytsy och fotografen Cecilia Mellberg, som bebor huset, se ut över en vacker gårdsbebyggelse där bara den gamla tröskvandringen ännu saknar tak. Och det är som sagt på gång.
Det är socknens egen byggare Janne Norberg med följe, sonen Jonas, Gunnar Wends och Erland Persson som tar sig an tröskvandringen. Noggrant har de i Glose-skogen valt ut och fällt tio högresta granar, barkat dem för hand, och nu lyft upp dem på tröskhusets bevarade murar.
Anläggningen skall återställas som den en gång var när den byggdes på 1870-talet.
Dels har Janne Norberg en gång sett den hel, den rasade samman i slutet av 1970-talet, dels fanns en del av virket kvar. Janne och hans gäng kan också "läsa ut" hur konstruktionen en gång sett ut, så nu kan tröskvandringen återställas så som den en gång såg ut.
4000 vandringar
Tröskvandringar var vanliga förr. Förre Lövsta-rekorn Gunnar Norrby har forskat mycket i ämnet (se Från Gutabygd 2004) och har beräknat att det som mest fanns runt 4000 tröskvandringar på Gotland. Två tredjedelar av gårdarna hade en sådan.
Det var förstås en ganska stor investering särskilt med tanke på att den inte användes särskilt många dagar under året.
Men något sambruk förekom knappast.
- Nej, fanns det fyra parter fanns det också fyra tröskverk, påpekar Stefan Haase.
Uppgifterna om öns allra första tröskvandring varierar en del. Tobias Lang byggde en för patron Donner på Donnershof/Klintebys, en annan skall ha funnits vid Skäggstäde i Källunge. Bägge på 1790-talet.
Särskilt lång historia fick tröskvandringen inte, 100 år eller så. Redan i slutet av 1800-talet började en och annan ambulerande tröska driven per lokomobil dyka upp, och sen gick utvecklingen fort. Och dagens väldiga tröskar skulle nog även Tobias Lang bli imponerad av.
Tröskvandringen vid Skogby får förstås ingen renässans som fungerande trösk. Den lär få en annorlunda framtid. Anna Lytsy har en vision - kanske platsen för en skrivarkurs... Ola sollerman
Så jobbar vi med nyheter