En växande näring - för de framsynta

Men applåderna gällde i lika hög grad för en fortsättning av den kulturella näring som under flera år byggts upp på norra Gotland - Kustateljén och Gotlands filmfond.
Konst och kultur som befrämjar varandra, ett framtida samhälle som byggs av kloka och framsynta politiker, där man tar tillvara konstens möjligheter och bygger en kulturell näring och även kan skapa en kulturell marknad.
Innan filmen rullade igång på den vita duken stod de två unga skådespelarna på scenen, Teodor Ronsiö och Mathilda Grahn som spelar Lasse och Maja. De fick berätta lite om sina förväntningar på filmen och de fick blommor för sina insatser av Bo Rehnberg vid Gotlands Filmfond som också är medproducent av filmen.
För många människorna på norra Gotland kan kommande världspremiärer på biografen Roy vara avgörande om det finns utkomstmöjligheter här.

*
Men det finns ett problem. Konst - det som är själva embryot till all kultur och den kulturella marknaden - själva idén, tänket, det visionära, det ifrågasättande, det provocerande - är oftast inte lönsamt i sig. Konstnären, författaren, koreografen eller tonsättaren skapar inga materiella värden, och ska inte heller göra det, de ska stå för det visionära. Konst i sig lever ett eget liv.
Utan visioner, ifrågasättande eller nytänkande lär vi få svårt att uppleva konsten som något positivt, hälsobefrämjande eller engagerande och kreativt.
Alltså måste vi alla vara med och betala och våra politiker måste vara framsynta nog att ta de avgörande besluten, trots att behoven är stora på många andra områden i samhället.
Att satsa pengar på konst är kulturens möjligheter att bli näring och marknad och vidare en del av hela samhällsekonomin. Det kräver längre framförhållning än en mandatperiod.

*
Kultur är den snabbast växande näringen och marknaden både inom EU och i Sverige. I vissa regioner har politikerna insett detta och har visat siffror på att det handlar om 15 procent av budgeten. Siffror som inte näringslivets flaggskepp Volvo eller Saab kunnat matcha.
På Gotland har vi sett Ericson, Flextronics och senast Nimbus försvinna. Tror vi att den tiden återvänder, med en ny privat arbetsmarknad, eller ska vi bygga och utnyttja det vi har - en rik kultur och ett brett kulturliv. Redan i dag livnär sig cirka 1 000 gotlänningar på ett eller annat sätt genom konst och kultur. Till detta kommer sedan underleverantörerna som det talas om när det gäller stora företagsnedläggningar.
Applåderna för "Kamelontens hämnd" på biografen Roy i Fårösund i fredags kväll var ett uttryck för ett framsynt initiativ. Att utnyttja ön och dess invånare för något som de kan bli mycket bra på. Denna gång uppmärksammas Gotland i filmrecension här intill.
Kultur har potential som en av basnäringarna och kan bli en bra inkomstkälla för de politiker som även i fortsättningen vill ha pengar att satsa på skola, vård och omsorg.

En växande näring - för de framsynta

Applåderna blev långa och varma. Fårösundsborna och alla inbjudna som på något sätt medverkat i filmen "Lasse-Majas detektivbyrå - Kemelontens hämnd" hyllade filmen när det i bästa Ingmar Bergman-anda var världspremiär på biografen Roy i fredags kväll.