Engbergs beryktade uttalande om deportering
GotlÀndskt Arkiv 2005 Àr sig inte lik. Boken har mjuka pÀrmar och nytt format.
NÄvÀl, nu Àr förstÄs innehÄllet det viktigaste i FornvÀnnernas traditionella Ärsbok, eller "Meddelanden frÄn Föreningen Gotlands fornvÀnner" som det klassiska namnet prosaiskt lyder, som punktligt utkommer strax före julhelgen och dÀr Ärets utgÄva utgör ÄrgÀng 77. Redaktören Birgitta Radhe kan som brukligt presentera ett rikhaltigt och varierat innehÄll om Àn nÄgot mindre i omfÄng Àn brukligt de senaste Ären.
Inledningsvis hyllar FornvÀnnernas ordförande, landshövding Marianne Samuelsson, och lÀnsmuseichefen Anki Dahlin, f. landsantikvarien Gunnar Svahnström som vorden 90-Äring hedrats med ett eget rum i Fornsalen, Svahnströmska rummet, med innehÄll av arkivalier och böcker.
Gunnar Svahnström och Annika Svahnström berÀttar sedan om Fornsalens första kvinnliga chef, Ella Hellgren.
Ett Àmne som vÀckte debatt dÄ och som fortfarande med jÀmna mellanrum Äterkommer i den lokala debatten Àr riksdagsman Arthur Engbergs, (s), beryktade "deporteringsuttalande" frÄn 1932 om att i hÀndelse av krig ge upp Gotland och flytta invÄnarna till fastlandet. Fredrik Johansson, studerande, redovisar debatten som följde av det kontroversiella uttalandet i "Herr Engberg har talat".
SÄ hÀr löd Arthur Engbergs uttalande: "Om Sverige skulle bli satt pÄ mellanhand vid nÄgra stormakters krig i östersjötrakten och de skulle vilja ha Gotland till operationsbasis för sitt flyg, sÄ sÀger jag att vi skulle göra klokt i att lÄta dem ta ön. Vi vunne sÀkert pÄ att ta de ekonomiska konsekvenserna av att flytta gotlÀnningarna till fastlandet".
Arthur Engberg föddes 1888 i Hassela (samma ort som Hasselakollektivet emanerar ifrÄn). Han var bland annat chefredaktör för Arbetet 1918 och valdes samma Är in i riksdagens andra kammare. 1932 fick han en plats i regeringen och blev ecklesiastikminister. Han lÄg bakom reformer som införandet av den sjuÄriga folkskolan och den nya psalmboken 1937. 1940 lÀmnade han regeringen och blev landshövding i VÀsternorrlands lÀn.
Med Ären har det blivit en hel del mytbildning omkring vad som sades och hur. Det omtalade uttalandet fÀlldes inte i "vanliga" riksdagen utan i Svenska folkriksdagen i avrustningsfrÄgan i februari 1932. Denna initierades av 32 kÀnda personer frÄn skilda verksamhetsfÀlt, samlade 396 ombud och verkade för en "allmÀn, omedelbar och fullstÀndig avrustning".
Uttalandet vÄllade en kraftig lokal debatt. 1932 var valÄr och efter valet i september ebbade debatten ut.
Per Westholm tar upp ett Àmne, begrÀnsat i sig kan tyckas men hÀrligt att det ÀndÄ kan beredas rejÀlt med utrymme. Det handlar om dörrgaller i gjutjÀrn pÄ fastigheter i Visby innerstad. 107 stycken har han spÄrat upp. Samtliga förtecknas med adress och typ och ett representativt urval av dessa med sina olika mönster avbildas dessutom.
F. konstmuseichefen Jan Brunius berÀttar insiktsfullt om konstnÀren, författaren och botanikern Staffan Rosvall (1922-2002). Tre fÄrteckningar signerade Staffan Rosvall pryder dessutom omslaget till boken.
JÀrnvÀgsforskaren Martin Ragnar skildrar nutidshistoria med kÀnsla i en berÀttelse om det 2004 nedlagda StÄnga mejeri.
Redaktören sjÀlv, Birgitta Radhe, skriver om Gotlands första kulturreservat, Norrbys i hemsocknen Hörsne. Landskapsarkeolog Louise Berry anknyter via en genomgÄng av vad kartorna berÀttar om Norrbys och socknen.
VÀte handlar det ocksÄ inledningsvis om i byggnadsantikvarie Louise Borgös "Det röda livstrÀdet bakom kalkputsen". En slingrande ranka som tittade fram frÄn en reliefsten i VÀte kyrkas vÀstfasad och som uppenbarades nÀr en bit puts lossnade vid den yttre restaureringen 2003. I texten berÀttar hon om trÀdreliefer i olika Gotlandskyrkor och hur trÀdmotivet skall tolkas.
LatinlĂ€raren och barnmorskan Ărjan Rudstedt redovisar tankar kring tvĂ„ tolkningar av en medeltida inskrift i Hemse kyrka.
Anna Malmborg och Gustav Malmborg gör kopplingar mellan spÀdbarn, mylingar och di sma med utgÄngspunkt i ett skelettfynd frÄn kvarteret Berget 23 i Visby. Fyndet av detta spÀdbarnsskelett rapporterades i 1997 Ärs GotlÀndskt Arkiv och nu söker författarna svara pÄ nÄgra av de frÄgor som dyker upp kring ett sÄdant fynd.
Om kalkmÄlningar frÄn 1100-talet i kyrkorna i KÀllunge och Garda skriver Svetlana Vasilyeva, forskare vid Ryska statliga humanistiska universitetet i Moskva.
För den som saknar en arkeologisk genomgÄng i Ärets volym sÄ berÀttar Birgitta Radhe att ett sÄdant material redovisande de senaste Ärens forskning inom den gotlÀndska arkeologin kommer att publiceras i 2006 Ärs GotlÀndskt Arkiv.
Hon avslöjar ocksÄ att nÀsta Ärsbok kommer att bli en temabok och vara upptakten till det omfattande Linné-jubileet 2007, det vill sÀga 300-Ärsminnet av dennes födelse.
SĂ„ jobbar vi med nyheter