Etnologen som aldrig övergav idealen och hyllade The Kinks

Invigningstalet hölls av docent Jan Garnert i Nils Lithbergs rum i Donnerska huset, därefter drogs draperiet undan till arkivet som är beläget nere i husets källare, och deltagarna i den etnologikonferens som just nu är samlade i Visby kunde för första gången beöka arkivet.
Här hade samlats representanter för alla de åtta svenska lärosäten som finns i ämnet etnologi, dels de fem stora universiteten, samt högskolorna på Gotland, Södertörn och Mitthögskolan.
Bo G Nilsson (1946-2003) var etnolog vid Nordiska museet och skrev sin doktorsavhandling om Folkhemmets arbetarminnen för Nordiska museet. När Bo avled 2003, bara några veckor efter den stora internationella sägenkonferensen i Visby i augusti förra året som samlade etnologer från fem världsdelar, beslöt hans änka Eva Dahlman att donera hans forskningsarkiv till Högskolan på Gotland.
Allt hans material gällande doktorsavhandlingen kommer däremot att arkiveras på hans förra arbetsplats Nordiska museet.
De arkivpärmar, totalt 321 volymer, som nu ställts till forskarnas förfogande här i Visby, har under våren sorterats och registrerats av Annika Jensen, före detta student och numera institutionssekreterare på institutionen.
<span class='mr'>*</span>
Med Bo G Nilssons plötsliga död, efter en joggingrunda i augusti förra året, försvann en självständig etnolog som inte föll för modenycker.
Han tillhörde 68-generationen svek aldrig de marxistiska idealen och försvarade det socialistiska samhällsbygget fram till sin död. Han tog aktiv ställning även i sin forskargärning och blev en stor beundrare av den engelska rockgruppen The Kinks och allt hans samlade material om gruppen finns också det i det gotländska forskararkivet.
Han var mycket engagerad i EU-frågorna och argumenterade starkt för Sveriges utträde ur unionen och värnade den nationella självbestämmanderätten.
Hans doktoravhandling till Nordiska museet var betitlad "Folkhemmets arbetarminnen" och med sitt samhälleliga perspektiv fokuserade han på arbetarnas minnen i ett historiskt perspektiv, arbetarnas levnadsbeskrivningar samt fotografier. Efter detta arbetade han mycket med Folkhemmets förändring, exempelvis invandringens betydelse för folkhemmet.
<span class='mr'>*</span>
Att arkivet placeras i Visby har flera orsaker, dels att hans sista stora framträdande skedde här, samt att han var förankrad genom hustrun till Gotland och att de ägde sommarhus vid Sandviken i Bunge.
Också det faktum att högskole-biblioteket i Visby är ganska ugnt, det mesta materialet är från 1998 och framåt, varför här ges ett fint tillskott för den högre etnologiska utbildningen på Högskolan på Gotland.