Och det skvätte märkbart över på publiken som korades till jazzsveriges absolut mest hängivna, innan det var dags för kvällens huvudakt - Jobalites.
Gotlands Jazzband fick den svåra uppgiften att värma upp jazzkänslorna inne på Munkkällaren. Gösta Lyttkens drog kvällens första solo på sin klarinett medan det ännu var tungt barhäng och en del sorl i lokalen.
Lars Hasselrot på trombon, Bertil Gottfridsson på trumpet, Pauli Eile bakom trummorna, Götha Halldén på gitarr, Peter Gustavsson på bas, Staffan Lyttkens vid pianot och Gösta Lyttkens på klarinett kunde konstatera att Gösta och Pauli var med på den allra första jazzklubben för drygt 15 år sedan, och har därmed redan bokat scenplats till 25-årsjubileet.
Standard Selections gitarrist Kenna Jacobsson har lovat att vara med lika länge, eller tills han spelat duogitarr med Ulf Wakenius. Han och bandet har genom åren spelat med många gästande solister men i torsdags blev det Kenna själv som fick göra kvällens sångarinsats.
*
Broa Broström bakom trummorna och Micke Carlsson bakom pianot stannade kvar på scenen när det var dags för Björn Persson Bluesband att riva av sin hyllning till Jazzklubben. Örjan Klintberg på bas och Jonas Granberg på sax kompletterade gänget som gjorde ett av sina mest inspirerade framträdanden någonsin.
Med ett knippe låtar hämtade från Bluesbreakers-plattan, bland annat "Little girl", satte Björn Persson - för dagen uppklädd i en t-shirt med Dylan-motiv - ordentlig färg på födelsedagsfirandet. Broström bakom trummorna visade också att han var på riktigt gott spelhumör med ett trumsolo som säkert rendera honom ytterligare ölbiljetter att avhämtas i baren.
Det blev alltså inte bara en hyllning till Jazzklubben, det blev också en hyllning till bluesen som under åren haft en självklar plats på Jazzklubben. Gänget har ett ansenligt antal kvällar bakom sig under Jazzklubbens historia, med artister som Totta och Mats Ronander vid sin sida.
*
När åtta man starka Jobalites så äntrade scenen så blev det också rena historielektionen för jazzpubliken. Basisten Peter Forss gjorde sitt första gig med Esbjörn Svenssons första och de tre blåssolisterna Jonas Kullhammar, Goran Kajfes och Per "Ruskträsk" Johansson har vi tidigare sett i ett otal olika konstellationer.
De båda klaviaturspelarna David Nyström och Robert Östlund var nya bekantskaper som med guldkant och stjärnor etsades in i Jazzklubbens digra gästbok, efter att de satt fart på sina würlitzer-, clavinet-, moog- och hammondslingor.
Och så gungade, gungade, gungade de loss med ska-versioner av alla sina mest kända låtar från Jonas Kullhammar Quartet, Kullrusk, Oddjob och Goran Kajfes eget band. Att göra covers på sig själva är ju ett modernt grepp, men ärligt tror jag de kunde valt vilka låtar som helst från jazzens spröda gryning till det mest tungsinta.
Intensivt ljud-jobb stod Internal Dread för då han för kvällen gjort om Munkkällarens roulettbord till mix- och dubbord. Här skapades mycket av den helhet som sedan nådde våra öron, tillsammans med den samspelthet som bandet visade upp.
Vilket kalas det blev - till slut. Det har sällan gungats och svängts så mycket samtidigt på Jazzklubben tidigare. Någon i publiken drog paralleller med londonbandet Red Snapper som det nu ska bli spännande att lyssna på i väntan på att Jobalites ristar sina musikaliska ettor och nollor i cd-skivor.