Ett löfte och en försmak av något stort

JAG ÄR medveten om att det här inte är den mest opportuna av åsikter, men denna mexikanska debutfilm, denna festivalälskling (belönad bland annat i Stockholm) formligen vrålar efter en fet, dyr, kapitalistisk Hollywoodremake.
Vi har en fantastisk grundstory. Bostadsområdet La zona ligger mitt i slummen i Mexico City; som en inhägnad, fet kossa i en skog med rovdjur.
Vakter, taggtråd och el håller obehöriga borta - tills en rasad skylt slår en bräsch i muren och tjuvar tar sig in. Skott avlossas, människor dör, hålet tätas snabbt igen - men någonstans innanför muren finns en inkräktare kvar.
Här tror vi ju att "La zona" ska utvecklas till en ordinär, predikande vigilanthistoria, men ambitionen är en annan. I stället får vi en "Flugornas herre" i villaförorten, en skildring av hur maktbalanser förändras när skenbar trygghet försvinner.
Det skulle ha kunnat vara fantastiskt. Men det blir bara ett löfte, en försmak.
Debutanten Rodrigo Plá får nämligen inget grepp om sin film; han håller den med samma kontroll som ett glödande kol. Actionscenerna är pinsamt taffliga.
Men gör en remake och se till att Plá får så mycket betalt för den att han kan fortsätta utvecklas ett par år, ett par filmer till.