Som exempelvis Atos Wirtanen, Ålandsfödd tidningsman, författare, självlärd filosof och faktiskt också ledamot av Finlands riksdag i arton år.
Nu sedan mer än trettio år död och ihågkommen av allt färre. Fast litterärt är han faktiskt odödliggjord både som romanfigur hos Jörn Donner och förebild till några av Tove Janssons muminfigurer.
Med sistnämnda var han rentav förlovad ett tag. Och det var under hans tid som chefredaktör för vänstertidningen Ny Tid som hennes tecknade serier först nådde en publik.
Fattig uppväxt
Wirtanens åländska barndomsmiljö var fattig och för att få utlopp för sitt läsintresse utbildade han sig till typograf. Via politiken, socialist hade han blivit redan som tonåring, av sympatier för den besegrade röda sidan i inbördeskriget, kom han snart, sen han flyttat till Helsingfors, in på journalistiken.
De finländska socialdemokraternas tidning Arbetarbladet blev hans hemvist och där kom han också under 1930-talet i fruktbar kontakt med flera av den finlandssvenska modernismens förgrundsgestalter; Gunnar Björling och Elmer Diktonius.
Sina främsta politiska och publicistiska insatser skulle han dock göra inom fredsoppositionen under fortsättningskriget 1941-1944 men också i arbetet för att rädda judiska flyktingar under samma period.
Krigsslutet innebar heller ingen fred. Nya strider blossade upp, nu inom socialdemokratin. Wirtanen sparkades från Arbetarbladet och lämnade partiet. Istället kom han under några år att företräda folkdemokraterna i riksdagen och var även redaktör för deras svenskspråkiga tidning Ny Tid.
Det innebar att han var så nära kommunist man kunde bli i efterkrigstidens Finland fast utan att någonsin vara det.
Särpräglad person
I en just utkommen vänbok blandas både nyskrivet och tidigare tryckt om denne politikens fritänkare. Bland dem som lämnar minnesbilder märks poeten och före detta kulturministern Claes Andersson, liksom Birgitta Ulfsson, Bengt Ahlfors och Thomas Henriksson.
Graden av allvar är varierande - som filosof hörde Wirtanen inte precis till den inåtvända sorten. Elisabet Hermodssons berättelse om några sommarveckor på Fårö, dit han i strid med dåvarande militära bestämmelser smugglades över i roddbåt, saknar inte sina dråpliga poänger.
I några av bidragen skymtar det också fram att Wirtanens särprägel efterhand späddes på av en begynnande demens. Ett uttryck för detta var kanske det "avelsprojekt" han försökte få till stånd med den fyrtio år yngre Yrsa Stenius, efter att han sent i livet insett att han själv bar på gener värda att fortplanta...
Dramatiska år
Bland Atos Wirtanens egna skrifter finns böcker om både Lenin och Strindberg plus verk av mer filosofisk natur. Den som riktigt vill bekanta sig med honom har dock mest glädje av att gå till ett bibliotek och låna hans bägge memoarböcker, "Mot mörka makter" och "Politiska minnen".
Där speglas några dramatiska årtionden i Finlands 1900-tal som vi i allmänhet känner rätt dåligt till på den här sidan Ålands hav.