Tyvärr finns "Bleak House" bara i en nästan oåtkomlig, mycket gammal svensk översättning. Det är en roman som har allt, en totalroman, kanske världens bästa kriminalroman dessutom. Men det är inte den som är ämnet nu fast det vore lätt att fylla en tidningssida med lovord om den.
Nej, det finns två andra orsaker att aktualisera Charles Dickens just nu. Det första är att det i dagarna är tvåhundra år sedan han föddes, alltså 1812, i Portsmouth på den engelska sydkusten.
Blev bara 58 år
Emellertid är det framför allt med London han förknippas, den största staden i världen på den tiden, en stad där Dickens i sina romaner och tidningsartiklar kryper tätt inpå varenda miljö och visar oss hur det verkligen var, hur människor levde och talade, kämpade och slet, allt ifrån de högsta klasserna ned till den förfärliga slum som fanns och som man får bege sig till de fattigaste områdena i dagens värld för att kunna hitta något att jämföra med.
Dickens levde till 1870, blev alltså bara 58 år gammal men på de sista fotografierna ser han ut som vore han åttio år gammal, utsliten efter ett ofattbart hårt arbetsliv.
Enorma mängder text, ofta skriven mot en ny deadline varje månad för så kom romanerna till, publicerade i följetångsform i olika tidskrifter. Man har svårt att förstå denna litterära kvalité när man vet förutsättningarna.
Dickens var också nästan ständigt på resande fot under sina långa uppläsningsturnéer, bland annat två gånger till USA, turnéer som slet hårt på hälsan men som gav honom de stora inkomster han behövde för sig och sin stora familj.
Jubileum
I England uppmärksammas naturligtvis jubileet på många olika sätt. Henning Mankell har i The Telegraph skrivit om den politiska sprängkraften i en roman som "Oliver Twist", där han menar att den unge Olivers fråga om han kan få lite mer soppa är en av de mest revolutionära handlingar som beskrivits i en roman.
Den andra orsaken till att just nu uppmärksamma Charles Dickens är att Jan Myrdal låtit sammanställa en diger volym med tidningsartiklar från åren 1850 till 1859, den tid då den moderna världen tog allt fastare form. Tidningsartiklar från tidskriften Household Words, som av Myrdal kallas "Vardagsord", precis som volymen på Leopard förlag, drygt 500 sidor ur ett material som omfattar cirka 12 000 sidor.
Inte alla texter skrivna av Dickens själv utan beställda av honom, men passerade genom hans språkliga filter där han ända fram till tryckpressarna gjorde sina ändringar och tillägg.
Den här volymen, mästerligt översatt av Lasse Lindström, ett gigantiskt arbete, är ett nödvändigt komplement till Dickens romaner. Det fyller ut mycket av det som bara kan antydas i dessa och det är roande läsning som tar en rakt in i hjärtat av den viktorianska världen, en av de allra mest intressanta epokerna i historien och alldeles nödvändig att känna till om man vill försöka förstå varför världen ser ut som den gör nu, eftersom nutiden på så många sätt börjar där i Dickens tid.
Det handlar om handel, politik, slavauktioner, skolsystem, äktenskapslagstiftning, imperialism, om hemlösa, kvacksalveri och Londons vattenförsörjning för att bara nämna något.
Ont om översättningar
Tyvärr är det ont om bra moderna översättningar av Dickens romaner till svenska, där finns ett enormt arbete att göra. Men några ljuspunkter finns dock.
"Pickwickklubben", Dickens genombrottsroman finns, liksom "David Copperfield", en mycket lämplig bok att starta sitt Dickensläsande med. Det är dessutom den mest självbiografiska av hans romaner och fylld av oförglömliga figurer som tillhör de stora i världslitteraturen.
Varför inte göra 2012 till ett Dickensår vid sidan av Strindberg som dog exakt hundra år efter det att Dickens föddes? Jag kan personligen inte tänka mig större läsnöje.