Färgstark berättelse om en kvinnas liv
Kortfattad summering av ett liv i ett flyttningsbetyg från Wisby domkyrkoförsamling 1831 till Anna Sophia Liljeström, 58 år gammal. Tio år till skulle hon leva hos äldsta dottern Sophia Albertina på Lunde gård i Väte.
Towan Obrador berättade om sin huvudperson Anna Sophia Liljegren.
Foto: Tommy Söderlund
Då, 1783, sänds tioåriga Anna Sophia iväg med handelsskeppet Enigheten till S:t Petersburg för att bli lillpiga hos faderns vän Joachim Kahlbeck från Finland, framgångsrik finskräddare i sagostaden. Ensam är hon i världen. Hennes mor är död och fadern på väg att gifta om sig. Hennes tunna kropp är ärrad av smittkopporna och yrseln blir hennes livslånga handikapp.
Regnet faller och vatten ska hon omges av, alltid vatten. Tårarna hon döljer, barnaliven som ska simma i hennes eget innanhav. Det blåa havet som andas med sin jättelunga utanför Gotland där hon ska bo sitt vuxna liv. Och tiden ska rinna som vatten mellan hennes fingrar.
Omfattande forskning
Sten Daun har gjort en omfattande släktforskning på sin mors sida. Han står för duken. Det är Towan Obrador, välkänd kulturpristagare med starkt engagemang för barn- och ungdomskultur, som målat de färgstarka bilderna av människors liv i S:t Petersburg och Wisby, i vardag och fest.
Finskräddaren Kahlbeck är arton år äldre än Anna Sophia, änkling och ensam sedan svägerskan rymt till Estland med hans tvillingbarn. Han blir Anna Sophias ställföreträdande far, den som vet allt och som hon litar på. Hon är ett nästan vuxet barn när han berättar att han köpt ett hus i Pejnarve i Levide och att han vill att hon ska följa med som hans husfru, kanske som hans fru?
Efter faderns död i ett oroligt Stockholm där kungen Gustav III mördats reser Anna Sophia äntligen till Gotland, tjugo år gammal, med det blonda håret hårt flätat och med ett barn i magen efter en snabb kärlekshistoria med en annan man.
Upprepningens magi
Livet blir inte den skimrande ljusa pärla som Kahlbeck lovat henne, sin ängel. Han har lurats på gården i Levide. Skråmästarna i Wisby är ovilliga att släppa in honom, den skicklige skräddaren. Familjen bildar en egen liten ö i denna stad med dess slutna kretsar, "en småstadsdamm av skvallerhistorier och titelsjuka".
Två barn ska de förlora till Döden, två ska växa upp hos nästan-mödrar. Kahlbeck tvingas slutligen arbeta allt mer i Stockholm och Anna Sophia slåss mot förtvivlan och familjens fattigdom.
Towan Obrador tror på upprepningens magi, som i sagoberättelser. Om tiden, om vattnet, om världen som välter, om barnen som gåvor.
Glider undan
Men ändå glider hon undan, den Anna Sophia jag försöker lära känna, hennes tankar och känslor så litterärt utmejslade att de inte riktigt förmår beröra mig.
En fortsättning av släktberättelsen utlovas och jag föreslår att förlaget då lägger lite mera krut på omslaget. Nu får introduktionen av författaren dubbelt så stort utrymme som texten om boken. I och för sig en debut, men inte riktigt rättvist mot Anna Sophia?
Så jobbar vi med nyheter