Fåröbornas andra bok minst lika fin som ettan
För tre år sedan kom ettan, "Fårö. Den egensinniga ön."
Nu finns tvåan, "Fårö. Bebyggt land."
Första boken visade att Fåröborna lagt ribban väldigt högt och att de åstadkommit en sockenbok av yppersta kvalitet. Andra boken är ett bevis på att ambitionsnivån ligger kvar och att folket bakom boken är uthålligt.
375 sidor. Stort format. 16 uppsatser. Mängder av intressanta bilder. (drygt 260 !) Illustrationer i mängder. Kartor. Tabeller.
Dessa kortfattade uppgifter är Fåröboken del II i ett nötskal.
De som engagerat sig och engagerats i sockenboksprojektet har utan tvekan varit duktiga då det gäller att samla in fakta. Man får intrycket att de har grävt fram precis allt som är värt att veta om denna märkliga ö. Detta med faktasamlande är naturligtvis grunden för att det skall kunna bli en späckad sockenbok.
Nästa steg är att förpacka och presentera insamlat material på ett tilltalande sätt och här har bokkommittén på Fårö agerat synnerligen klokt. De har anlitat proffs utifrån.
Den grafiska formgivning som Christer Jonsson står för är en betydande anledning till att boken ser så smakfull ut.
Allt är så konsekvent, välbalanserat, tilltalande. Man får lust att läsa den helt enkelt.
När man då läser gör man naturligtvis vissa reflektioner.
En liten undring som kommer för en då och då är denna:
Har dom inte gått lite väl långt i detaljrikedomen i bland?
Är det verkligen allt som presenteras av intresse?
När man tänker på det viset så glömmer man kanske att det faktiskt är en sockenbok som nog i första hand är tänkt att läsas och användas av de som bor på Fårö eller har anknytning till ön genom släktskap eller sommarboende eller dylikt.
Vi andra hör inte riktigt till den viktigaste målgruppen och kan ju skippa de mest detaljerade tabellerna och uppgifterna och koncentrera oss på annat. Det finns så det räcker ändå.
Några skribenter och uppsatser vill jag särskilt framhålla:Sven-Ingemund Svantesson, geolog, berättar att "Havet och isen formade Fårö". Han konstaterar själv att detta med geologi är ett ämne som känns "tungt sum stain". Han lyckas trots detta förmedla en någorlunda lättillgänglig bild av öns utveckling i det riktigt långa perspektivet.
Majvor Östergren citerar Gutasagan: "Bebyggt land skall detta varda". Hon berättar om spåren av de första människorna på ön och om utvecklingen fram till medeltiden.
Särskilt intressant är hennes avslutande funderingar kring befolkningsutvecklingen på ön. Det handlar av naturliga skäl om kvalificerade gissningar. Vid mitten av bronsåldern tror Majvor Östergren att det fanns 8-9 bosättningar med sammanlagt 100-150 individer. Tusen år senare fanns ett trettiotal familjegårdar med 300-360 personer. Omkring 1150 var det cirka 40 gårdar med 400-500 invånare.
Sen kom digerdöden och agrarkrisen och satte ner befolkningen.
År 1694 hade ön 350-400 personer; 50 år senare var den exakta noteringen 468 invånare. Sedan steg befolkningstalet för att i slutet av 1800-talet vara över 1 200.
Därefter har det gått stadigt neråt. Senaste noteringen är 584.
Vi kan alltså konstatera att Fårös befolkning under större delen av vår historia varit mindre än nu.
Roger Öhrman bidar med en lång, innehållsrik och rikligt illustrerad uppsats med rubriken "Kulturlandskap och bebyggelse".
Fårö kan betraktas som ett Gotland i miniatyr och ön visar på många ställen upp ett landskap sådant det såg ut före de stora uppodlingarna och utdikningarna på Storlandet under 1800-talet. Fårö har fortfarande kvar småskaligheten med de små oregelbundna åkrarna och den spridda bebyggelsen, ofta ligger en öppen vattenspegel inom synhåll: en myr, ett träsk, Östersjön.
Här som på andra håll är igenväxningen ett problem.
Det är därför av största vikt att landskapet framgent hålls öppet genom gallring och betning. Fårö ger oss unika möjligheter till studium av ett ålderdomligt kulturlandskap av internationell dignitet, möjligheter som också kommande generationer måste få del av,
skriver Roger Öhrman.
Roger Öhrman har förmågan att ge liv åt det som i grunden är ganska torra arkivuppgifter. När han får sätta "kött på benen" blir det lättläst och intressant.
Till detta bidrar att han tar med en och annan berättelse som kanske kan betecknas som skröna. Föredömligt är upplägget med en löpande huvudtext som på väldigt många ställen kompletteras av bilder med generösa bildtexter.
Erik W Ohlsson skriver om agtak och täckatingar.
Bland de organiska takmaterialen är agen det bästa man kan tänka sig. Ett rätt underhållet agtak kan ligga dubbelt så länge som ett tak av bräder eller spån, skriver han.
Bilden på bokens skyddsomslag är för övrigt en bild där Erik W Ohlssons och hans hustru Ingas gård Bondans framträder i flygperspektiv. Där kan man se att artikelförfattaren själv har två agtak på uthus och ett par faltak och att han således kan tala utifrån egen erfarenhet.
En aspekt som inte är så viktig längre då det gäller agtaket är att detta faktiskt är en allra sista foderreserv om höskörden slagit fel. Så har det använts så sent som på 1940-talet får man veta.
Erik W Ohlsson berättar initierat om agbasar, tillvägasångssättet vid täckningen, arbetsfesten = atingen, slåttern , Gotlands nations engagemang och mycket annat intressant.
Mycket mer kan sägs om den gedigna boken. Men här måste vi av utrymmesskäl inskränka oss till en uppräkning av vad den innehåller utöver det som tagits upp ovan: - Sabine Sten, osteolog, skriver "Om gamla skelett på Fårö".
- Evert Melefors berättar om "Gårdarnas namn".
- Osborne Nyström bidrar med en uppsats om "Samfärdseln - vägar, gästgiverier och färjebestyr". Han beskriver också "Fårö kyrkas inventarier".
- Jan Utas berättar ¿Fårö kyrkas byggnadshistoria".
- Roger Öhrman skriver om "Kyrkogården".
- Gunilla Brogren och Helly Öhman bidrar med uppsats om "Lilla käutatavla". Gunilla Brogren skriver dessutom om ett långvarigt bråk i socknen på 1700-talet om majstängerna i kyrkan, "Som vore ett stor religionskrig på färde".
- Erik W Ohlsson beskriver "Rävjakt och rävalup"
- Ingvar Larsson har skrivit två uppsatser; en om "Fiskelägen och strandbodar" och en om "Fåröbåtar".
- Joakim Hansson, tar sig an ett ämne som handlar om senare tiders utveckling på ön. Hans uppsats har rubriken "Från sommarstuga till fritidshus".
I dag. lördag, presenteras och släpps boken vid en samling i Fårö bygdegård.
Det kan inte bli annat än en festlig tillställning.
Andra Fårö-boken har ett skyddsomslag som är en färgbild där gården Bondans med omgivningar framträder.
Så jobbar vi med nyheter