Finns alla värdefulla fakta bland de 96 timmar som inte sänds?

Kultur och Nöje2007-03-29 06:00
För några år sedan kom jag till Rosenbad med flera tevekameror, tevetekniker, och en programledare för att intervjua Göran Persson om det mångkulturella Sverige. På plats pekade jag med hela handen om var och hur Persson skulle sitta. Det tyckte Persson inte om.
Istället föreslog han plötsligt och spontant att vi skulle flytta utomhus och göra inspelningen ute i det fina vårvädret. Så gör bara en som vet vad som blir bra i teve. Det vet Göran Persson.
Teveprogram startar med en vinjett och ett anslag. Den första minuten är livsviktig. Så är det också med Persson-programmen som alla nu pratar om. Persson startar med att titta rakt in i kameran och säger: "Det är en röd lampa där som blinkat länge - är videobandet slut?"
Så säger en som har koll på läget och vet vad teveteknik och också vad tevedramaturgi handlar om. Det vet Persson.
I fjärde programmet, i måndags, tar Persson tillfället att berätta vad han tycker om media och medieutvecklingen. Han säger att han känner obehag inför den våldsamma fixeringen vid underhållning, kändisar och, det han kallar - "intellektuellt förfall".

*
Eftersom nu Persson är inbjuden av public serviceteve att säga vad han vill - så varför skulle han då inte göra det? Det är ju ändå vårt opartiska och balanserade public serviceteve (SVT) som bjudit in honom och bestämt att sända ut det han säger.
Den som sticker ned en pinne i en myrstack och rör om skapar förtvivlan och kaos i stacken. Perssons fyra timmar i teve har rört om så att hela mediemyrstacken springer omkring åt alla håll. Alla har åsikter och analyserar Persson. Alla undrar om Persson är riktigt klok. "Är han paranoid?" frågas från flera håll.
Psykoanalytiker, ledarskaps- och retorikkonsulter, och till med en professor i litteraturvetenskap uttalar sig om Perssons ohämmade vansinne i teve. En av dem, en psykolog säger: "Framgångsrika ledare ska ha lagom dos paranoia bilden här är att Persson har för mycket".

*
Men faktum är att Persson inbjudits av public serviceteve (SVT) att säga vad han vill. Är inte det då public serviceteve? Eller, är Perssonprogrammen inte public serviceteve trots att de klippts ihop och sänts ut av public serviceteve? Det är en avgörande fråga, menar jag.
Perssons teveprogram är det mest intressanta vi sett i teve på länge. Perssons program ställer frågan om public serviceteves värde på sin spets. Skall en hög politiker och statsminister få utnyttja public serviceteve fritt, och säga vad som faller honom in? Vem har tillåtit det, och i vilket syfte?
Vi erinrar oss nu flera frågor i Perssons politiska liv som hade varit värdefulla att höra om i fakta och sak, men Persson tycks undvika fakta i teve. Varför gör han det? SVT spelade in 100 timmar med Persson, fyra timmar har sänts. Fanns alla värdefulla fakta i de övriga 96 timmarna?
Persson skrattar i sista programmet och säger: "Det här att få prata fritt i teve är som att läsa ur sina dagboksanteckningar".
Är det public serviceteve (SVT) som blivit paranoid, snarare än Göran Persson?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!