Fira Selma Lagerlöf med något gott för en tjuga!

En månad före jubileumsdagen den 20 november besöker vi Sunne under några sköna dagar på Selma Lagerlöf Spa. Selmas namn attraherar uppenbarligen än idag. Sunne ligger mitt i Selma-land. Heter Bro i "Gösta Berlings saga".
Det var här i gästgivaregårdens krogsal som Majorskan lyckades övertala Gösta Berling att återvända till livet och bli kavaljer på Ekeby. Ekeby som i verkligheten heter Rottneros ett par kilometer söder om Sunne. I dag berömt för sin vackra park.
Där nedanför glittrar Fryken, den långsträckta sjön som är Löven i sagan. Runt Löven gick dansen i glada och sorglösa kavaljerers lag.
På kyrkogården i Sunne hälsar vi på Göran Tunström, den folkkäre författaren i Selmas efterföljd. Alltför tidigt bortryckt vilar han nu under en enkel vackert huggen gravsten. Strax bakom vilar föräldrarna Hugo och Rosa. Pappan, som dog tidigt, var komminister i församlingen. Tunström har skrivit om det i romanen "Prästungen".
Dramatisk ter sig skillnaden i gravsättning när vi en stund senare besöker Östra Ämterviks lilla sockenkyrkogård. Den Lagerlöfska släktens grav är väldig och mäktig. De vanliga gravarna hukar. Men utsikten är skön denna kyliga höstdag, där träden glöder på andra sidan Lövens sjö.

*
Mårbacka ligger öde. Men den ståtliga byggnaden med kolonner på framsidan lyser intensivt vit. Visst skymtade en gammal dam i motljuset på balkongen med en schal över axlarna, eller?
Detta är fädernegården som gick ur släkten efter pappans död, men återköptes och renoverades när Selma fick råd efter sina litterära framgångar plus Nobelpriset 1909. Knappast en typisk värmländsk herrgård, men pampig och värdig Selma.
Dock bodde hon bara periodvis på Mårbacka. Fick inte lugn och ro för alla besökare. Då flydde hon till sin gård i Falun, dit hon flyttade redan 1897 efter den tioåriga tjänstgöringen vid flickläroverket i Landskrona.
I Dalarna hade hon sin mest produktiva tid fram till 1910. Då flöt många av de mest kända romanerna ur hennes penna, "Jerusalem", "Herr Arnes penningar", "Kristuslegender" och "Nils Holgerssons underbara resa".
Under denna tid tilldelades hon Svenska Akademiens guldmedalj (1904), blev hedersdoktor i Uppsala (1907) och fick Nobelpriset. Nobelprismotiveringen är stilig: "För hennes ädla idealitet, den fantasins rikedom och den framställningens själfullhet, som präglar hennes diktning."

*
Några år senare (1914) invaldes Selma Lagerlöf i Svenska Akademien. Därefter avtog romanproduktionen och på sin 70-årsdag 1928 förklarar hon att hon tänker sluta dikta. Så blev det i stort sett. Dock var hon produktiv och aktiv på många sätt fram till sin död 1940.
Likt Linné 150 år tidigare reste hon mycket och lärde känna sitt Sverige. Det låg sedan till grund för det uppdrag hon tog på sig att skriva en ny läsebok för folkskolan, den underbara resan som Nils Holgersson gör över landet på gåsaryggen. Då besöker också han Visby och berättar vad han ser, ringmuren, de smala gatorna och så slår de nattläger i en ruinkyrka.
Visby som Selma lärt känna, bland annat under en längre vistelse 1897 tillsammans med goda vännen Sophie Elkan. Då intog de sina måltider i DBW:s Paviljong, men stördes av den påträngande finske författaren Tavaststjerna som här skrev sina sista texter i livet.
Det finns ytterligare en intressant koppling till Gotland. 1899 arbetades operan "Fritiofs Saga" fram, där Selma skrev librettot utifrån Tegnérs dikt och Elfrida Andrée skrev musiken. Samma Elfrida som föddes på Gotland, blev Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist och som gett namn åt ett av våra gymnasier.
Resorna gick också utomlands. Till Det Heliga Landet för att rekognosera för romaneposet "Jerusalem". Med en verklighetsbakgrund hon kommit i kontakt med i Dalarna. En liten grupp människor i Nås socken som drabbats av religionen så häftigt att de sålde att de ägde och hade. For till Jerusalem, en resa som slutade olyckligt.
Det blev i vår tid en gripande TV-film av Billie August. Tankarna far iväg till en aktuell film på biograferna. Den om korsriddaren Arn som fick ge sig av till Det Heliga Landet för botgöring. En hisnande jämförelse, Selma och Guillou. Ett omaka par, måhända.

*
Omaka var också Selma och den unge Victor Sjöström när de 1917 fick kontakt för att göra film om "Tösen från Stormyrtorpet". Tycke uppstod och det blev succé för denna stumfilm.
Selma blev nyfiken på det nya mediet och samarbetet fortsatte. Det kröntes med filmatiseringen av "Körkarlen". En milstolpe i filmhistorien, vilket inte minst Ingmar Bergman har vittnat om. Allt som allt har det gjorts 21 filmer efter hennes böcker.
Selma Lagerlöf är alltid aktuell. Vi bär alla henne med oss på 20-kronorssedeln, där hon tronar i en magnifik hatt, värdig en nationalskald. Fira gärna Selma idag med något gott för en tjuga!