Så har vi begåvats med något så ovanligt som en handbok om fjärilar som är en översättning och bearbetning av en finsk förlaga!
Fågelskådare reagerar säkert på att en av författarna och fotograferna heter Dick Forsman eftersom han är ett namn med världsrenommé, inte minst då genom sitt kunnande om rovfåglar.
Men här handlar det om betydligt mindre flygande varelser, presenterade på ett okonventionellt sätt.
Boken följer inte sedvanliga systematiska upplägg utan arterna presenteras i en ordning där de liknar varandra. Inom en grupp, t ex pärlemorfjärilar, börjar man med att beskriva de vanligaste arterna avslutar med de sällsynta. Med några undantag innehåller boken fjärilar som är mycket vanliga. Texterna är korta och koncisa, bilderna visar fjärilarna i naturliga miljöer, som regel med fotografier på såväl under- som översida. På bilderna har man också lagt in pilar eller streck som pekar ut de viktigaste fältkännetecknen så att artbestämningen ska bli snabb och korrekt.
Varje art är också fotograferad samt frilagd och förstorad, sittande på ett grässtrå eller ett blad. Och vid varje sådan bild finns en liten linjal som på en färgskala anger fjärilskroppens längd i centimeter. Texterna är uppdelade i avsnitten; kännetecken, liknande arter, förekomst, flygtid, habitat och levnadssätt. Bland rariteterna som nämns finns svartfläckig blåvinge, en gotländsk specialitet.
Fungerar den som bestämningsbok? Jo, jag tycker det. Bilderna är som regel riktigt bra och de kompakta texterna tillfyllest. Vill man ha mer skriven information finns annan litteratur att tillgå.
Boken gavs ut i Finland 2005.