FNL - från studiecirkel till folkrörelse

När USA gick in i Irak i mars 2003 och flygplanen satte kurs mot Bagdad med sin dödsbringande last hade redan de första stora demonstrationerna arrangerats runt om i Sverige - mot ockupationen och USA:s krigsföring. Men solidaritetsrörelsen ebbade snabbt ut och de som hoppats på en ny "FNL-rörelse" blev mycket besvikna.
Författaren Åke Kilander funderade på vad det berodde på och varför han själv och hans generation från 1965 och tio år framåt lyckades skapa den folkrörelse som vi i dag känner som FNL-rörelsen. Det blev en bok.
"Vietnam var nära" är det enda som egentligen är utgivet om denna historiskt och politiskt spännande tid. Boken handlar alltså inte om Vietnam eller USA:s krig, den handlar om FNL-rörelsen och solidaritetsarbetet i Sverige 1965-1975 och varför den blev en folkrörelse.

*
I sin bok konstaterar Åke Kilander att Förenta staterna led ett historiskt nederlag när folken i Vietnam, Laos och Kambodja segrade 1975. Den svenska solidaritetsrörelsen hade fullgjort sin uppgift och det politiska klimatet hade förändrats här hemma i Sverige. Kalla kriget hade trängts undan och utrikespolitiken blev en angelägenhet för hela svenska folket. FNL-arna gick i spetsen och präglade en hel generation.
I dag är allt annorlunda. Sovjetunionen har brutit samman och USA angriper alla nationer som går emot deras nationella intressen med "kriget mot terrorismen" som förevändning. Israel har fått fria händer i Palestina och mänsklighetens kulturarv ödelägges varhelst det anses nödvändigt. Svensk utrikespolitik värnar inte längre småstaters rätt till oberoende utan sluter upp bakom den enda supermakten och inordnar sig under EU:s utrikespolitik.
Solidaritetsarbetet med förtryckta länder är minimerat och tomrummet är stort, trots att imperialism, massmord och förtryck är lika mycket dagens verklighet, nu som då.
-Därför gav jag mig själv uppdraget att skriva boken. Om hur jag började delta i det politiska arbetet, blev aktivist och fick ledande befattningar, något som sedan präglade resten av mitt liv, säger Åke Kilander om sitt engagemang och sin bok.

*
I kväll arrangerar föreningen Ordfront Gotland ett författarmöte med Åke Kilander som numera är halvtidsboende i Klintehamn sedan han fått avtalspension med sin förre arbetsgivare. Där kommer att att berätta om arbetet med boken och om FNL-rörelsen i Sverige.
Dagen efter kommer han också att medverka vid ett seminarium på Högskolan som inriktar sig på metodiken att klargöra historiska skeenden genom muntliga berättelser.
Han kommer att berätta om de första tumulten på Hötorget i Stockholm den 14 juli 1965 då Sköld Peter Mattis sålde det första numret av FNL-Bullentinen och delade ut flygblad och attackerades och greps av polisen för att sedan stå inför rätta. Han kommer att berätta hela historien fram till den slutliga segern och Förenta staternas snöpliga reträtt från Indokina.
Det blir berättelsen om hur en demokratisk rörelse växte fram, om hur 100000-tals bullentiner och politiska skrifter såldes på gator och torg, om hur grupperna i landets organiserades och bedrev studiecirkelverksamheter, hur det samlades in pengar till Vietnams folk, om hur musikgrupper bildades och skivor spelades in. Märken såldes och konstutställningar arrangerades. Inte minst affischkonsten utvecklades enormt under den här tiden.
Landets FNL-grupper samlades i ett nätverk, De Förenade FNL-grupperna, tryckpressar köptes in och denna folkrörelse samlades till årliga kongresser. I Sverige fanns som mest 140 grupper som samlade drygt 2000 medlemmar, men det fanns också tiotusentals sympatisörer som utförde basarbete på gator och torg. Som mest såldes 65000 exemplar av en enda utgåva av FNL-Bullentinen.

*
Den politiska diskussionen har aldrig varit så omfattande som under den här tiden. Parollerna som diskuterades och samlade denna massrörelse var tre: "USA ut ur Vietnam", "Stöd Vietnams folk - på deras egna villkor" och bekämpa USA-imperialismen". Det politiska etablissemanget försökte slå in kilar i rörelsen, att hjälpen till vietnameserna endast skulle vara humanitär och man ville förklara Vietnamkriget som ett politiskt misstag av enskilda politiker.
Men 1967 stod man eniga om de tre parollerna och metoden var att driva en enhetsfront och stödet till Vietnam var förbehållslöst. Diskussionen var omfattande och det utvecklade också frågan om socialismen. Julen 1972 gick Olof Palme i en demonstration med Nordvietnams ambassadör och 50000 personer samlades på Norra Bantorget i Stockholm. FNL-rörelsen deltog i en social kraftmätning, det viktiga var att vinna, inte att kämpa väl eller komma tvåa. Tre år senare lämnade USA:s armé Saigon.

*
Boken är också ett fantastiskt porträttgalleri över de som var med från början och här berättar numera gotlänningarna Channa Bankier och Björner Torsson vad som gjorde att de engagerade sig. Knut Carlqvist finns med men om lokalorganisationen i Visby och FNL-arbetet på Gotland finns inte så mycket i boken.
-Lokalgrupperna ute i landet var ofta små, känsliga för politisk splittring och stördes av utflyttningar. I Visby fanns aktivitet redan sommaren 1965 genom några clartéister och tillfälliga sommargäster och ett tjugotal personer kunde rapportera några demonstrationer och en utställning, berättar Åke Kilander.
Den gruppen dog dock ut och ersattes med en ny 1968. De flesta bodde och verkade i Visby men en av medlemmarna bedrev sitt basarbete i Slite. Våren 1971 upphörde gruppen sedan flertalet anslöt sig till "r:arna" och öppnat handelsbod för kinesiska varor.
1972 återuppstod gruppen med nya aktivister och blev livaktig, den inledde bland annat ett samarbete med ABF och socialdemokratiska organisationer. 1 maj 1975 firades segern genom en särskild enhetsdemonstration från Södertorg till Almedalen som samlade 100 deltagare.