Haimdagar har kommit ut med tre nummer (5-6 och 7) inom kort tid. Det innebär att läsaren har sammanlagt 108 sidor Haimdagar att gotta sig åt inför annalkande helger.
Och som vanligt ser redaktören Anders R Johansson och hans medverkande skribenter till att det gotländska samhället och historien behandlas ur en rad vinklar och ämnen. Erik av Pommerns förlista skepp, osttillverkning, fotboll, Othemrevyn och Kappelshamnsnamnets bakgrund är bara några av de ämnen/artiklar som ryms i utgåvorna.
I nr 5-6 tar Anders R Johansson i en omfattande artikel upp "Järnbruks- och kalkugnskarlar samt hantverkare och "backfolk" i Lärbro 1602-1735" - och så frågan om namnet Kappelshamn som turneras med många infallsvinklar. Namnet nämns första gången i det föreliggande materialet 1634 och 1652 stavas det Cappellshamn.
Det kopplas också ihop med strandridare där Simon Strandridare 1672 anges ha som adress "wedh bruket Cappelshamn" (är Vasta). Cappels förmodar Anders R avser något på land där den udde som rymmer dagens fotbollsplan tycks vara navets mitt. Kanske fanns här också ett kapell före det på Hall, menar han.
Osten finns med, såväl historiskt som från mera nutid även om den tillverkningen numera också tillhör historien.
I "Notiser om ost före 1670" skildrar Anders R Johansson med bidrag av Tryggve Siltberg den tidens djurhållning, fabrikation och priser. En text som följs av ett bilduppslag med foton från 1971 tagna av Staffan Fritz som visar osttillverkningen vid gamla Visby mejeri vid Lännavägen (en verksamhet som slutligen upphörde 1988).
Tryggve Siltberg berättar om de sensationella fartygsfynd som gjordes på sjöbotten mellan Gotland och Öland i somras och som visade sig vara den svenska krigsflottans flaggskepp Mars som sjönk 1564 samt om Erik av Pommerns förlista skepp vid Karlsö 1436.
Nummer 7 domineras av ett omfattande sjok om Othemrevyn 1947-1966. Anders R Johansson, som själv verkade som programförsäljare, gräver i minnets skattkammare och återberättar inledningsvis ett favoritminne från elvaårsåldern, en scen ur revyn med Slite badstrand som plats för en irriterande tavelförsäljare.
En ouvertyr för en rejäl genomgång av Othemrevyns historia med hjälp av ett antal aktörers hågkomster, och då inte minst om på något sätt medverkande personer. Alltsammans illustrerat av ett rikhaltigt bildmaterial. 19 årgångar hann det bli och under åren såldes ungefär en biljett per gute, eller 55 000 stycken.
Tryggve Siltberg avslutar med en artikel om "Lantbruken vid Roma Kungsgård samt Visborgs Kungsladugård och slott fram till 1600-talets mitt".