Fornborgsfynd i nya Haimdagar
Två nya nummer av Haimdagar har nämligen anlänt samtidigt. Det är årets femte och sjätte utgåvor av sockenmagasinet under redaktörsskap av Anders R Johansson i Hellvi. Som brukligt är innehållet rikligt och med stor spännvidd. Nytt är att nr 6 är ett specialnummer. I centrum för intresset står år 1614.
"Den stora slanten" benämns den troliga fornborgen i Follingbo. Den återfinns varken utsatt i Fornsalens bok om intressanta fornlämningar eller motsvarande fornminneskarta. Anders R Johansson och Jakob Ronsten har tillsammans agerat spårare på fältet med utgångspunkt i lantmätaren Jonas Frijmans karläggning av gårdarna i Follingbo i slutet av 1600-talet och berättar om detta i nr 5.
"En Merkelig graf lik en slant", konstaterade Frijman när han 1695 norr om Follingbobacke mätte upp skogsmarken på skattehemmanet Norrbys och då observerade en stor rund anläggning inritad på sin karta.
Drygt 300 år, i september i år, senare började Ronsten och Johansson sina efterforskningar efter "ringen" på plats i Follingbo. Med hjälp av jämförelser mellan 1695 års sockenkarta och dagens kunde platsen ringas in till syftlinjen från Follingbo kyrka förbi Follingbo sjukhus (Tallbacken) och ca 450 meter vidare norrut.
Två dagars sökande följde och till slut fanns objektet där. Skogen har gott om flyttblock och på sina ställen är de uppenbart ordnade av mänsklig hand, konstaterar Anders R Johansson. Och de visade sig också ligga i en cirkelform med en omkrets om ca 350 steg och en diameter om ca 100. En orsak till att stenringen inte förut markerats är möjligen att stenarna i den är så stora, funderar Anders R.
I samma nummer berättar Anders R Johansson också omkring Visbys nöjesplatsfråga och då främst Murgrönan. För där, i nuvarande parken norr om busstationen, hamnade efter åtskilliga turer stadens nya nöjespark. Ett "provisorium" som varade i åtskilliga år från premiären 2 juli 1949. Och där mängder av kända namn framträtt under årens lopp. Sitt eget namn, Murgrönan, fick parken efter en namntävling i Gotlands Allehanda. Förslaget kom dock bara tvåa men det vinnande, Byrummet, vann inte lika mycket gehör hos Drätselkammaren som andraplatsens.
Länge var man inne på att stans nöjespark skulle ligga i Almedalen. Vid Högklint låg också en fest- och mötesplats men läget var dels långt ifrån stan dels farligt med tanke på den branta klintkanten och efter ett dödsfall avbröts också verksamheten där. Under senare år har Rävhagen varit aktuell men läget i dag är att ingen särskild plats finns för konserter och andra arrangemang som förläggs på olika tillfälliga platser i Visby.
Här sätts dock stopp i historieskrivningen 1975 - där Visby festplatskommitté stod för verksamheten under 30 av åren - men ännu på 80-talet användes anläggningen, då i regi av Visby AIK.
Numret innehåller i övrigt bland annat en genomgång av förnamnsbruket under 1610-talet och tre hyllningsdikter till Lansarkivets hundraårsfirande. Och Haimdagar vore inte Haimdagar om det inte också innehöll något helt oväntat i kuriosastil. Här "Tristesser i urval" - på norska.
I Haimdagar nr 6 är det år 1614 som dominerar innehållet. Det är ett temanummer med utgångspunkt i detta årtal, valt för att det är ett av de bäst dokumenterade. Bland annat återfinns här en dåtida variant av taxeringskalendern, en genomgång av samtliga skattebetalare på Gotlands landsbygd vid Mickelsmäss med gårdsägare, husmän, drängar, hantverkare etc. Vidare kyrkans notiser på tionden och dödsfall.
Sammanlagt är inte mindre än 2 500 personer namnnämnda i numret. Och Anders R Johansson deklarerar att avsikten är att Haimdagar framöver ska publicera åtskilligt mer material i denna stil där man tar ett större grepp över ett område och där utgåvan då blir en form av faktabas.
Så jobbar vi med nyheter