Galet vackert med gaga

Han föddes 1952 i Israel, debuterade som koreograf 1980 och är i dagsläget konstnärlig ledare för Batsheva dance company.
Den något knastriga inledningen är intressant, eftersom han genom åren, tillsammans med sin ensemble, utvecklat rörelsespråket "gaga". Och gaga är, milt sagt, allt annat än knastrigt.
Gaga är en upplevelse - och under gårdagens framförande av Kamuyot fick merparten av publiken inte bara uppleva, utan även leva ut, gaga.

När Kamuyot via Riksteatern hittade till Sverige, hade den hyllats under en turné i skolor i Israel. De 16 dansare som utgör den internationella ensemble som turnerar här, valdes ut vid en audition på Riksteatern sommaren 2007. Efter repetitioner i Israel och Sverige, hade Kamuyot premiär i Riksteaterns hus i Hallunda den 27 november i fjol.
Vid det sista framträdandet, den 29 maj i Karlskrona, kommer närmare 20 000 högstadielever att ha upplevt föreställningen. För det är främst en skolföreställning, även om allmänheten också fått tillträde på många av orterna.
Måndagens framträdande i Södervärnshallen var öppet för alla, men de två återstående Gotlandsföreställningarna är reserverade för skolungdom. Tyvärr, för Kamuyot borde upplevas av fler än gårdagens 223 betalande gotlänningar.

Gymnastikhallen är fullständigt upplyst och dansarna, som börjar sittandes bland publiken, hamnar omedelbart i fokus.
Inledningen känns magisk, nästa andäktig - samtidigt som det är nästan något galet över den, som får en att småle. Rörelserna och stegen går som sin egen väg.
Så i ett slag ändras tempo, takt och ton - och plötsligt blir man nästan andfådd! Och precis så växlar det genom hela den 50 minuter långa föreställningen.
Dansen är ömsom vansinnigt virvlande, ömsom knappt synlig. Koreografin tar stöd i gruppen, men lyfter gång på gång individerna.
De personliga uttrycken är mångfacetterade och färgstarka. Ensemblen tycks ge utrymme för åtskilliga solodansare.

Dansarna rör sig som en enda organism, när en av dem plötsligt frigör sig ur massan, stannar upp och blir kvar, medan kamraterna försvinner bort. I ett andetag förvandlas bultande värme till kylig utsatthet. Skrattet blir till en klump i halsen.
Så lika plötsligt bubblar det loss, när de andra virvlar in, fångar upp sin kamrat - och med några urflippade gester förlöser den allvarsamma publiken.
Kamuyot är galet och lite genant. Det är sinnligt och värkande vackert. Det är vemod och värme, närhet och ensamhet.
Och publiken får uppleva allt på nära, mycket nära, håll. Delta. Dansarna fångar en blick och en hand, bjuder upp till dans. Bjuder in till gaga.

De flesta vill och vågar möta deras blickar. Söker närheten och deltagandet. Beröringen. Andra ser ner i golvet, vill betrakta och inte delta. Så som det är i livet, tänker jag. Men i Kamuyot går möjligheten i alla fall ingen förbi.

Galet vackert med gaga

Dansföreställningen Kamuyot är en skapelse av Ohad Naharin, en av världens mest hyllade koreografer.