Genusperspektivet ger en ny bild av historien

Tanken att ge utställningarna på Gotlands Museum ett genusperspektiv har funnits under många år. Tanken väcktes för första gången då Gun Westholm, som fått fria händer att producera "Kvinnfolki", besökte församlingshemmet i När där hon blev fascinerad av två kvinnoporträtt på väggen.
Hon visste inte då vilka dessa historiska kvinnor var, men hon såg plötsligt med andra ögon hur dessa kvinnor hade avbildats, vilket blev starten för att omvärdera hela utställningsverksamheten och att på nytt utvärdera samlingarna för att se historien ett nytt sätt.

Personalen involverad
Gotlands Museum är först ut av landets museer, tack vare ekonomiska medel från Tillväxtverket (gamla Nutek), och de lär få efterföljare runt om i Sverige.
Ytterligare utställningar kommer att komplettera basutställningarna på Fornsalen under nästa år, både egna och inlånade, och det hela kommer att följas upp med bland annat seminarier.
Hela personalen på museet har involverad i verksamheten och det kommer även att bli utbyten med andra organisationer.

Starka kvinnor
Det är främst helhetssynen och projektet som sådant som bör lyftas fram när Gotlands museum ger 8 000 år av gotländsk historia nytt ljus och nya perspektiv. Forskningen har tagit ett nytt grepp och naturligtvis kommit historien närmare. Gotland sätts in i ett större europeiskt sammanhang.
Kvinnornas ställning genom historien är en berg- och dalbana, men på Gotland tycks kvinnorna haft starka ställning än på många andra platser. Detta kan man utläsa av de arkeologiska utgrävningarna när de sätts i genusperspektiv.
Stenålderssamhället var jämlikt och fynden i gravarna skiljer sig inte mellan man och kvinna. Det är först under bronsåldern när vapnen läggs i gravarna som man ser skillnader mellan könen.
kvinnor
Kvinnorna behåller sin starka ställning under järnålder och framför allt vikingatiden. Det är först med kristendomen det sker ett trendbrott, även om Mariakulten fortsätter att vara stark i folkreligionen, som fruktbarhetsgud tar hon över Frejas roll och hon tillbeds för bra grödor, boskap och till och med vädret.
Även i Gutalagen befästs kvinnans starka roll och det är först efter medeltiden och under reformationen som situationen försämras radikalt - med häxbränningar och avrättningar.

Så kan man följa kvinnans situation genom historien fram till våra dagar i nästa alla av Fornsalens utställningssalar där kvinnans situation förbättras under 1700-talet genom att skapa nya yrkesroller och genom kampen för kvinnlig rösträtt.

Enskilda kvinnoöden
I ett porträttgalleri har museet lyft fram en rad enskilda kvinnoöden och som slutkläm också det senaste århundradets föregångskvinnor. Från Magdalena Karlsdotter Bonde, som genom giftermålet med Ivar Axelsson Tott blev slottsfru på Visborgs slott på 1400-talet, till de nutida företagarna Agneta Werkelin och Carina Funck, samt nuvarande LRF-basen Anna Törnfelt. Historien visar att bondesamhället är det mest jämlika genom tiden.
Gotlands Museums nya genussatsning är värd all respekt och det gäller att hålla ögonen öppna för det kommande årets satsning där andra museer och konstnärer kommer att komplettera bilden och där museigårdarna på Gotland också genomsyras av detta tema.