Det är lika bra att skriva det direkt: Gå och se den, bättre än så här blir det kanske aldrig på en gotländsk musikalscen!
För "Allt eller inget" som hade premiär i gamla Flextronicsfabriken i Visby i fredags, den föreställningen har precis allt och lite till. Hela showen sprudlar av liv, glimrande humor och därtill en samhällsengagerad debatt, allt smyckat med fantastisk sång och musik omramat av en fiffigt fungerande scenografi.
Publiken får njuta av en fullkomlig ensemble som ger allt (och delvis visar allt) och bjuder på en musikalitet som det bara är att ge sig hän åt, varenda sekund. Gotlands länsteater har sytt ihop en show av professionella aktörer, varvat med amatörer från Gotlands musikalkompani och bara det - att de unga får chansen - känns absolut rätt.
Men det är förstås de framträdande rollerna som bär föreställningen genom nästan 3,5 timmar.
I början känns stolarna väldigt obekväma, men jag kommer på mig själv att komforten inte spelar någon roll. Föreställningen kryper in på bara skinnet och jag glömmer snart tid och rum. I bilen hem sitter jag och nynnar på finallåten och tänker att jag nog måste se föreställningen en gång till.
Handlingen har ett samhällsengagemang som man antingen kan ta till sig, eller så kan man välja att enbart njuta av det som finns på ytan: musiken, dansen, skådespelarnas utstrålning och all humor som det gödslas frikostigt med. Men i grunden finns den problematik med som alltid är närvarande när arbetslösheten griper kring sig.
Människor som förändras, relationer som sätts på prov, sökandet efter jobb och pengar, att återfå sin värdighet och bli någon igen.
I "Allt eller inget", The Full Monty i original, är handlingen förlagd till brittisk stålindustri. Men vad är det som säger att det inte lika gärna kunde ha varit en gotländsk elektronikindustri som Ericsson/Flextronics som gått i putten, och där arbetarna desperat söker andra inkomstkällor?
Idén som förverkligas går i korthet ut på att sex män ska göra en strippshow och klä av sig inför kvinnlig publik. 500 000 kronor borde det inbringa. På en kväll!
Men förvecklingarna är många och slutet blir precis så gott som affischerna utlovar. Naket!
Så mycket till nakenchock blir det dock inte, men finalsekunderna är mitt i prick! Så den som väntar på något gott...
Men det är inte de kittlande näckscenerna som gör föreställningen värd sitt biljettpris. Helheten är suverän och därtill bugar jag mig gärna en extra gång för de briljanta sånginsatserna, som lyfts fram av en formidabel sextett från Gotlandsmusiken.
Det här är riktigt, riktigt bra och det känns därtill fantastiskt roligt att få uppleva en dundersuccé i just denna fabrikslokal.
Här har människor av kött och blod fått sina uppsägningsbesked och gått ut i arbetslöshet.
Kopplingen till musikalen är förstås klockren, även om inga "flexare" hittills i alla fall, kommit på tanken att klä av sig inför publik...
Men jag hoppas många tar chansen att åter besöka sin arbetsplats för en fantastisk föreställning.
Rollistan är lång och det skulle kännas fel att plocka ut några som bättre än de andra. Ni ger allt, var och en av er. Det är tillsammans som ni är bäst. Tack!