När kung Magnus Ladulås grav nyligen öppnades i Riddarholmskyrkan i Stockholm, startade också ett spännande arbete för gotländska forskare vid Högskolan på Gotland.
- Det ska bli mycket intressant och ett stort privilegium att få vara med och undersöka hans ben, säger Sabine Sten, docent vid HGO och lektor i osteologi.
Hon ingår i den projektgrupp som nu dels ska försöka få svar på en rad frågor som rör Magnus Ladulås och hans släktingar, dels söka svar på olika frågor som har med medeltidsmänniskornas hälsa, kostvanor och sjukdomar att göra.
Magnus "Ladulås" Birgersson dog 1290 men har inte fått vila i frid. Hans grav har öppnats tidigare, åtminstone den gången år 1915 när läkaren Carl-Magnus Fürst ledde en gravöppning och gjorde undersökningar av kvarlevorna.
En del av det som finns kvar av Magnus Ladulås förs nu till Huddinge sjukhus för både traditionell röntgen och för skiktröntgen, datortomografi.
I graven fanns kvarlevorna efter ytterligare några kungliga plus tre gravar med hittills okända personer: en i 40-årsåldern och två i 60-årsåldern.
- En av dem kan vara kung Valdemar. Det är en teori som framförts av arkeologen Ola Kyhlberg, tidigare verksam på Gotland, säger historieprofessor Nils Blomkvist på HGO.
Ett syfte med DNA-analyserna är att slå fast släktskapen mellan olika personer som tidigare blivit undersökta. DNA-tekniken ger numera forskningen helt nya möjligheter att gräva i just släktskap.
År 2002 öppnades Birger Jarls grav i Varnhems kyrka och nu hoppas man kunna bevisa att Birger Jarl verkligen var far till Magnus Birgersson.
För Sabine Sten är den nu aktuella gravöppningen intressant eftersom hon arbetar med ett projekt där man med hjälp av röntgen, dietanalyser och andra metoder försöker jämföra dagens människoskelett med medeltidens. Man hoppas exempelvis kunna se om gotlänningarnas kost då, satte spår i människornas hälsostatus.
- Man vet ju att man åt mycket säl och fisk på Gotland, men gav det människorna ett starkare skelett? frågar sig Sabine Sten.
- Vi har undersökt 300 skelett från det medeltida Gotland, främst från Kopparsviksfältet, berättar hon. Nu ska vi jämföra informationen vi har från vanliga människors ben med högstatuspersonernas från Riddarholmskyrkan.
Vidare hoppas man få svar på vad den 50-årige Magnus Ladulås dog av. I källorna heter det att han som så många andra på medeltiden dog av "sot", men vad syftar man på för sjukdom?
DNA-proverna tas genom att man drar ut en tand ur kraniet. Nere i tandroten hoppas man finna DNA med tillräckligt hög kvalitet. Borrprover i benen ska analyseras på bland annat benskörhet. Vidare pågår nu arbetet med att ta röntgenbilder av benen.
Den 6 maj ska kungligheterna återbegravas och före dess måste alla prover vara tagna. Sedan väntar månader av analysarbete innan allt kan presenteras, dels i vetenskapliga artiklar, dels i form av en bok.
Arbetet leds av osteolog Maria Vretmark vid Västergötlands museum, som också har 20 procents forskartjänst vid HGO.