2 160 tunna, transparenta trådar av silke har trätts från en varpbom och genom uppspänt tyg av sidenorganza.
Trådarna sträcks ut i rummet som en bärande konstruktion för möjlig kommunikation.
Projektet är gotländska Anna E Weisers examensarbete i komposition intermedia på Kungliga Musikhögskolan.
Vävskäl. Så heter utställningen med workshops och improvisationskonsert på Arkitekturmuseet i Stockholm.
- Det handlar om kommunikation. När vi rör oss i rum skapar vi vårt varande, förklarar Anna som kommer från Anga och fann sitt musikaliska språk på Gotland.
Efter examen från Tonsättarskolan på Gotland antogs hon till masterutbildning i komposition intermedia vid Musikhögskolan, i samarbete med Konstfack.
Där har hon under två år fördjupat sina tankar kring lyssnande och perception och utvecklat sitt tonsättarkoreografiska arbete.
Som tonsättare utforskar hon nya sätt att tänka i komposition, kropp och rum.
- Det handlar om lyssnandet som det vi navigerar utifrån, förklarar hon som har fördjupat sig i sträng- och membranteori, arkitektur, akustik, biologi och textilt hantverk.
Som musikskapare och musiker vill hon förstå lyssnande ur andra aspekter än det hörbara och lyfta fram rummets betydelse för kommunikation och vår känslighet för skiftningar av stämning i rum.
På Arkitekturmuseum arbetar hon på olika sätt utifrån idéer om tråd- och strängspänning och med mottagande ytor och membran.
I utställningen utgår hon från tankar om varpens betydelse för en hållbar väv ska silkestrådarna som en grundstruktur för möjlig kommunikation och göra rummet uppmärksamt.
- Jag vill lyfta fram de bärande strängarna och ge skäl åt möjliga möten, jag vill uppmärksamma vår förmåga till känslighet för vad som förändrar stämning i rum, och med det också visa på nödvändigheten av rum som samspelar, säger Anna E Weiser.
Hon debuterade 2010 med konserten "En fjäril i örat", en improvisation i stunden för soloslagverk och rörelse, som var hennes examensarbete när hon gick ut Tonsättarskolan i Visby.
I konserten ingick en parabol från Follingbomasten, glasisolatorer från Geab och en flygel med omspända vajersträngar som sträcktes upp till pelarna på andra våningen i Almedalsbiblioteket.