Towan Obrador har kommit med del två av sin stora gotländska släktkrönika.
"Och vinden ven..." är en roman om gotländska kvinnoöden i historisk tid, av den före detta bibliotekarien och barnkultursekreterareren
Huvudpersonen i romanen, Fredrica Kahlbeck, är dotter till Anna Sophia Liljeström, huvudpersonen i den första delen av den här släktkrönikan, "Och regnet föll..." som kom ut 2009. Det är verkliga historiska kvinnors liv som Towan Obrador forskat på och berättar om med stor inlevelse.
Den här delen utspelar sig i mitten av 1800-talet och tar sin början när Fredrica tjänar som piga på Bjers gård i Västerhejde. Hon är tjugofyra år och har fått lämna bort ett barn som hon fick med sin förre husbonde.
Med huvudet fullt av drömmar om att få tillbaka det barnet, och om livet i Visby, låter hon sig charmas av en stilig spelman. Och därmed blir inget bättre i hennes liv...
Mycket av romanen består av Fredricas egen medvetandeström, och man kommer verkligen personen nära. Det märks att Towan Obrador har ägnat mycket arbete åt att noga studera detaljer i både de beskrivna personernas liv och dåtidens Visby och Gotland. Replikerna tryfferas med talesätt som verkar tidstrogna och skänker färg åt dialogen.
Författaren tycks ha fått blodad tand efter den första delen. "Och vinden ven..." är berättartekniskt betydligt mer övertygande. Personerna har fler dimensioner och känns mer som verkliga gestalter av kött och blod.
Ett problem jag personligen möter vid läsningen är att det... inte händer så mycket.
Vardagslivet rullar på i lugn takt genom de flesta av bokens sidor och ibland kan man efterlysa lite mer fart och fläkt i Fredricas liv.
Å andra sidan är ju detta en roman om verkliga personers vardagsliv, och det framgår tydligt att livet för en gotländsk piga på 1800-talet varken var lätt eller fartfyllt. Några medborgerliga rättigheter hade man knappast heller som underklasskvinna, och anklagades man för ett futtigt brott som snatteri fann man atträttssystemet ständigt stod i beredskap för de besuttnas intressen.
Boken rekommenderas till både ungdomar och äldre av idag som tycker att livet är trist och orättvist. Kanske kan de få lite perspektiv på sina i-landsproblem.