Gotländsk virkesexport till Holland ingen nyhet

I tisdagens GA (den 24 mars) fanns en artikel om det härom året hittade holländska båtvraket vid Sandö, där marinarkeolog Johan Rönnby kunde berätta att virket till denna 1600-talsskuta tycktes vara från Gotland.

Foto: GA

Kultur och Nöje2009-03-26 04:00
 Detta fann Rönnby både intressant och förvånande, eftersom han aldrig förut hört talas om någon export av virke till Holland.
Det är naturligtvis att gratulera forskningen till ett så fint vrak med en lång rad intressanta detaljer att fortsätta forska i.
När det gäller holländsk sjöfart på Gotland så finns ju belägg för kontakter ditåt redan under Hansetiden. Detaljerna i detta har jag inte tillgängliga, men om vi som med den nu aktuella båten går till 1600-talet så kan man hitta flera sådana båtar redan i 1630-talets tulljournaler.

Över huvud taget går det en mycket stor export av virke till Danmark, vilket utom stora mängder sten även kompletteras med flera tiotal monteringsfärdiga hus och sammanlagt flera mil med urborrade stockar till vattenledning, så kallat pipholt. Detaljer om dessa två mycket intressanta produkter senare har jag skissat i boken om Visborgs slott samt utvidgat i en särskild artikel i Haimdagar 6-7/2006.
Intressant är då att ett betydande antal av dessa skutor går till Christian IV:s favoritbygge Glückstad nära Bremen, och att dessa laster i enstaka fall även går på holländsk köl.

Antalet holländska båtar i Gotlandstrafik är inte så stort, men man kan snabbt se att de bland annat för med sig socker, tobak och risgryn till ön (främst Visby).
I flera fall tycks båtarna så att säga chartrats för danska statens byggbehov. Flertalet av dessa går till Öresundsregionen (Helsingör, Köpenhamn etcetera eller däromkring. Men alltså även Glückstad, och då är vi ju i alla fall mycket nära Holland. Det kan ju i såna fall inte uteslutas att vissa laster även gått vidare till Holland, om de danska behoven plötsligt ändrats.

Journaler finns inte för alla år, och inte alla år för alla hamnar, men ett par av de skeppare som nämns är:
Visby 29 juni 1629
Diderich Tibes av Holland. Fartyget mätte för sin tid normala 20 Läster
Tibes kommer in med last för Willum Mortenßen av Helsingör (salt och vin) samt går sedan till Helsingör med 26 tunnor tjära och 86 tolft huggenne "Bree", bräder.
86 tolfter det är 1032 bräder det, så lasterna kunde vara stora. Detta var inte till Holland, men journalerna har som sagt sina luckor, och vad som stod i det som fattas är svårt att veta.

Fler båtar kommer med redarort i Enckhuysen (Allert Allertsen, Chornellis Jenßenn respektive Jacob Jensen), Hörling i Friesland ( 90 läster timmer från statens behov till Glückstad) samt från Ammerland (skepparen Thebes Obes).
Visby 14 juli 1632 då Petter Schokes (osäker stavning) av Friesland med sitt märsskepp om ovanligt stora 100 Läster går till Glückstad med 35 tolft 20 alns bjälkar, 50 tolft 16 alns, 17 tolft "sågdelar" - vilket troligen är bräder eller plank - samt 10 famn björkved och 6 skorstenar, det vill säga uthuggna spisar.
14 juni 1634 går Kornillis Diricksen av Enckhysen Holland till Aalborg med timmer och ett monteringsfärdigt hus
Från Burgsvik 1632 kan vi notera flera laster sten med Iudha - eller Inncha?, förnamnet är otydligt - Petters [de] Roes av Amsterdam i Holland. Här har vi även exakta uppgifter på lastutrymmet i hans kreiar "de Roes", där rummet mäter Längd 30 aln, Bredd 9 aln, Djup 3 1/2 aln, vilket är 32 Läst. Intressant även om han dock inte är noterad för virke.

Virkeslaster går även på holländsk köl från Kräklingbolandet och Slite, men i regel även nu till Danmark.
Två laster är av särskilt intresse då de nämner virke till Holland:
14 jun 1636 kommer Jßbrand Koks av Enkhÿßen Holland till "Bußuig" med sin boyert Wolsack om 50 Läster. 22 jun går han ut. På uppdrag av Raßmus Jenßen i Wisby (på uppdrag för) Mortenn Olßen) går han då till Amsterdam med detta virke:
30 stycken allme- och echetræ, sju palmer tjocka, beräknade för fyra tolfter, samt två stycken sex fot långa.
10 tolfter av samma trä sex fot långa och sju palm tjock.
Detta förenämnda beräknat för 20 läster, dessutom 30 famnar björkved.

Detta var knappast avsett för båtbyggeri, men går vi samma år till Kappelshamn så går då Jacob Jensen av Harlinge på sitt skepp Den Forgylte Sterne (70 Läster) ut den 21 maj med virke till Amsterdam. Befraktare är även nu Rasmus Jensen. Här skulle det mycket väl även kunna handla om virke till ett båtbygge:
200 tolft sågdelar (det vill säga sågat virke, troligen bräder, och troligen sågat vid Vasta)
1 1/2 tolft 18 alns bjälkar
1 1/2 tolft 16 alns bjälkar
2 tolft 14 alns bjälkar
4 tolft 12 alns bjälkar
3 tolft 10 alns spiror
1000 stråläkt
3 famn björkved
Man kan hitta liknande laster även längre fram, men för att i så fall få tag på det verkligt intressanta måste vi även veta när den holländska båten kan vara byggd, och dit har ju Rönny ännu inte kommit.
Men virke till Holland går alltså att konstatera!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!