Gotlandsmusiken kvar
Ökade uppdrag för Blåsorkestern ökade kostnader för kommunen.
- Summan av kardemumman beträffande totaltsumman går inte att läsa ut, konstaterar länsmusikchefen Bengt Jerkland.
Det är, i stark sammanfattning. huvudkonsekvenserna för Gotlands vidkommande av vad som sägs i den 2004 tillsatta Orkesterutredningen, eller "Den professionella orkestermusiken i Sverige" som den officiellt heter, som nyligen presenterade sitt betänkande.
Utredningens översyn omfattar 28 orkestrar i landet med ensemblestorlekar från 15 till 113 musiker. Här ingår symfoni- och kammarorkestrar likaväl som Gotlandsmusikens blåsorkester som med sina 18 musiker är en av de mindre i utredningen. Av de 28 har 26 någon form av statligt stöd. 15 har ett särskilt statligt orkesterbidrag och 11 statlig delfinansiering via det statliga bidraget till regional musikverksamhet som är de vanligaste bidragen.
Blåsorkestern ingår i Gotlandsmusiken och har inte något statligt orkesterbidrag.
Orkesterutredningen anser att länsmusiken har visat sig mycket betydelsefull för att sprida musik i många genrer för en bred publik men också i utvecklandet av samverkansprojekt och kontakten med arrangörsledet.
Utredningen föreslår att delvis nya statliga riktlinjer bör utarbetas för statens bidrag till länsmusiken som man vill ska ha en "främjande" roll för det regionala musiklivet. Ett villkor för statsbidraget bör i framtiden vara att huvudmännens andel skall motsvara det statliga bidragets nivå. I dag uppgår det statliga bidraget för Gotlandsmusikens verksamhet till ca 90 procent.
Utredningen vill också se en uppdelning av den främjande rollen och orkesteruppdraget vilket dock inte utesluter fortsatt samarbete.
- Utredningen vill göra om länsmusik- och orkesteruppdragen. Kulturrådet ger ju musiklivet pengar i olika rör, ett är direkt till orkestrarna, ett till länsmusiken. Vi får i länsmusikröret. Men man anser också att bibehållandet av de orkestrar som finns är ett nationellt intresse. Vi har en blåsorkester och orkestrarna bör ges nya eller utökade uppdrag. Samtidigt säger utredningen att de nya orkesteruppdragen ska finansieras bland annat via överföring av pengar från länsmusikuppdragen, kommenterar Bengt Jerkland, länsmusikchef.
Bengt Jerkland hoppas dock att minskningen av länsmusikbidraget kan kompenseras av ett bidrag direkt riktat till Blåsorkestern.
- Man säger också att det måste ske en utjämning mellan statliga och regionala anslag till länsmusiken, vi har i dag statliga anslag om 90 procent. Detta innebär en väsentligt ökad del för kommunen. Samtidigt som det aviseras mindre pengar där får man mer för orkesteruppdraget så totalsumman av kardemumman går inte att läsa ut. Och det är inte heller utredningens sak utan senare för regeringen och kulturrådet, det arbetet ska börja 2007.
Bengt Jerkland ser inga direkta hot mot Gotlandsmusikens verksamhet enligt utredningens förslag. Här arbetar redan de olika delarna enligt utredningens intentioner om flexibilitet, att spela mer i olika sammanhang och på olika ställen.
Nyligen lämnade man också in ett eget förslag till kommunstyrelsen angående en förnyelse av de 20 år gamla målen för Gotlandsmusiken. Bland de sex formulerade huvudmålen återfinns att de ska särskilt beakta barns och ungdomars behov av kulturupplevelser samt säkra den musikaliska återväxten på Gotland.
Bengt Jerkland anser att dessa mål står i samklang med utredningsförslagen.
- Utredningen säger att det mest effektiva utnyttjandet av pengar är inom de länsmusikorganisationer som samtidigt har en orkester eller en orkester som samtidigt utför länsmusikuppdrag som exempelvis i skolor och det är precis vad vi gör. Vi har fått ett kvitto från utredningen på att vi jobbar på rätt sätt.
Så jobbar vi med nyheter