Gradino lärde ut både magi - och smärta!
Med premiär vid lunchtid i går spelas sedan föreställningen med denna traditionella varieté till och med fredag som Scenlunch, After work och Teatersupé.
Den här varietén är både en hyllning och en förklaring till en konstart som för drygt 100 år sedan kom från Frankrike och ansågs allt för frivol, men som med sina clowner, gummimänniskor, eldslukare, fakirer och utbrytarkungar gladde och roade ett helt folk innan konstarten dog ut. Det är först nu de sista åren som denna konstart genom nycirkusen fått en renässans. Den gånga sommaren spelades ju som bekant två olika program i var sitt cirkustält på Gotland.
*
Till Anders Bergmans nykomponerade musik, suggestiv och sedan allt mer larmande, gör Gradino en effektfull entré där isen mellan scen och publik effektfullt bryts ner med några få moment. Att sedan berätta ett helt nummer i förväg och sedan med clownnäsa utföra det helt enligt beskrivning är ju ett magnifikt grepp.
Bert Gradins vision är vidare att förmedla en tro på magins ögonblick, att magin finns hos varje människa som själv vill vara med och upptäcka den. Om magin, som i det här fallet, förmedlas till tonerna av en såg av Sandviksmodell där stråken uttrycker både romantik och mystik, är vi nog beredda att acceptera att den finns.
Och humor som styrkepiller, när den självplågande konstnären vidare menar att det finns en fakir i oss alla och illustrerar med Lena Ph:s "Ont! ont! det gör ont!" och Anders Bergman självfallet plockar fram violinen när fakiren kör tummen genom vitlökspressen.
*
Anders Bergman, vanligtvis en helt vanlig producent på Länsteatern även om hans musikaliska bakgrund både är omfattande och framgångsrik, gör här sin musikaliska debut på Länsteaterscenen. Han förmedlar både sin tidigare syn musik illustrerat av en guldglänsande sopransaxofon av märket Selmer och den något reviderade uppfattning om dragspel i allmänhet och dragspelsmusik i synnerhet.
Denna syn kom dock till innan Allan Nilsson härom veckan förklarade dragspelets betydelse för att rädda det gotländska kulturarvet till eftervärlden.
Innan ridån gick ner för den här föreställningen hann både Anders Bergman och Gradino förmedla sin sångliga insatser. Anders till tonerna av sitt dragspel och Bert Gradin till tonerna av Charlie Chaplins "Smile". Livet är värt att leva leende!
Så jobbar vi med nyheter