Grangé blir bara ruggigare
Nu kommer han med "Den svarta linjen", en lätt morbid berättelse som förmodligen kommer att höra till de bäst säljande romanerna denna höst.
Grangé har förmågan att bygga upp en historia från en ganska lugn inledningen till en alltmer skrämmande historia. I "Den svarta Linjen" (Bonniers), översatt av Cecilia Huldt, är det journalisten Marc Dupeyrat som har huvudrollen tillsammans med förre sportdykaren Jaques Reverdi, som grips i Malaysia misstänkt för att ha mördat en rad unga kvinnor.
*
Marc Dupeyrat har en bakgrund som en synnerligen tveksam journalist som gått från en karriär som kändis och skvallerjournalist till att nu arbeta för en mindre tidning som ägnar sig åt kriminaljournalistik.
Dupeyrat fascineras av den mordmisstänkte Reverdi och bestämmer sig för att lära känna denne man ordentligt och seden kunna skriva det stora scoopet inom kriminaljournalistiken. Men problemet är att Reverdi, som sitter fängslad i Malaysia, inte pratar med journalister och nästan inte med någon annan heller. Möjligen kan han lockas att prata om det är en ung vacker kvinna som närmar sig honom.
Dupeyrat ordnar med en falsk kvinnlig identitet, en falsk e-postadress och påbörjar sedan vad han hoppas skall bli en brevväxling mede den mordmisstänkte Reverdi. Han kommer så långsamt Reverdi in på livet och förstår alltmer vad som ligger till grund för mördandet. Men han räknar inte med att mördaren skall fly från fängelset och börja leta efter Dupeyrat.
*
"Den svarta linjen" är en fascinerande berättelse som avslöjar en människas allra mörkaste sidor. Den kryper inpå mördaren och in i mördaren. Berättelsen är full av överraskningar och faktum är att jag inte hade en tråkig stund när jag läste den.
Men man skall nog inte vara alltför lättskrämd om man skall läsa Grangés berättelse. Ändå kan jag bara rekommendera - läs den.
Så jobbar vi med nyheter