Grundkultur kan sätta Gotland i centrum
Kulturens egenvärde har förts fram med allt större kraft i debatten som en reaktion på nyttighetsaspekten som genomsyrar den nya kulturpolitiken. Kulturen som tillväxtfaktor, kulturen som tillväxtmotor har blivit ett mantra. Kulturen skall göra nytta, dra in pengar.
Vad lär vi av detta? Att etablissemangen sällan vågar experimentera och utmana för att skapa utveckling. Det tycks överlåtas till kulturlivet i dess många former och till forskare.
Detta är inga nya tankar här och nu, men kan behöva luftas nu när kulturen skall bli nyttig. Då krävs vaksamhet och mod för att inte dras ner i strömvirvlarna av käcka ord och uttryck, som portföljmodell och koffertmodell. Nya administrativa grepp får inte ersätta nya konstnärliga grepp. Kulturen som kultur kan vara i farozonen.
Grundkultur
Det finns intressanta likheter mellan forskning och kultur. Forskningens frihet har ofta diskuterats. Men tveklöst finns en utbredd medvetenhet om grundforskningen värde.
Nobelpriset har säkert hjälpt till att skapa förståelse för grundforskningens vitala betydelse. Grundforskning som krävs för att forskningen senare skall kunna glida över i tillämpning.
Det är högst relevant att tala om grundkultur och tillämpad kultur. Grundkulturen är grundforskningens syster. Den är sin egen, men också en förutsättning för den tillämpade kulturen.
Grundkulturen kräver kvalitet, precis som inom forskningen. Kvalitet i form av utbildning och en miljö för hängivna nytänkande människor.
Fria resurser
Vad blir slutsatsen av detta? Jo, att den fria kulturen/konsten, grundkulturen, måste ges nya fria resurser och en tillåtande miljö. Den breda allmänheten må ha en påstådd konservativ kultursyn, men de flesta torde vara roade av det annorlunda och utmanande. Det som river i sinnet och sätter fart på det kreativa tänkandet. Som ger människor möjligheter att upptäcka sina egna kreativa rum.
Nyskapande konstnärer bidrar genom experimentlusta och att ifrågasätta begrepp och uttrycksformer. Då skapas i förlängningen också förutsättningar för utveckling. Det som senare i vissa fall kan tända tillväxtmotorn.
Den nya kulturpolitiken måste nu vridas mer mot grundkultur. Tänk om Gotland kunde bidra med utmanande satsningar. Tre intressanta institutioner finns redan: Översättarcentrum, Tonsättarcentrum och BAC. De kan behöva ökade och säkrade resurser och kanske ett vidgat mandat. Andra delar av kulturen bör få växa vilt i egen rabatt med god ekonomisk gödning.
Kulturoas
Gotland skulle kunna framtona som en kulturell och konstnärlig experimentverkstad i sin särpräglade miljö. Dra till sig intressanta, nyskapande och fräcka konstnärer. Bli Östersjöområdets kulturoas. Den nyvunna statusen som kulturregion ger den möjligheten. Nu finns stora statliga pengar att förhandla om, hela 1,2 miljarder till de fem kulturregionerna.
Dags för kulturpolitiker och kulturadministratörer att visa nytänkande och förhandlingsskicklighet. Att göra Gotland till ett laboratorium för nyskapande kultur, grundkultur.
Samtidigt krävs att konstnärer av alla slag träder fram och blåser under denna möjlighet. Att genom dialog ge förhandlarna de idéer, argument och muskler som behövs för att få staten att öppna kassakistan.
Skulle ge eko
Gotland skall kunna sättas på kulturkartan så att det ger eko om denna märkliga ö med sina unika grundförutsättningar för skapande.
Och var så säker, det kommer att ge intressanta följdeffekter, ringarna-på-vattnet-effekter. Just det som olika aktörer på Gotland så hett eftersträvar, men inte riktigt vet hur det skall gå till.
Så jobbar vi med nyheter