Almedalen är ett i dag riksbekant namn i samband med politikerveckan. Ett namn som började användas på 1870-talet i samband med att Planteringsgillet planterade just almar på en del av området, ett område som tidigare hette Gamle hamn.
Och där har förstås funnits annan verksamhet än dagens politiska/turistiska. En av de första miniatyrgolfbanorna (eller som dagens namn lyder, bangolf) i Sverige anlades där 1936. Närmare bestämt Claessons bana på planen intill dåvarande Sellergrenska huset, dagens Almedalens krog och hotell. Och fram till mitten av 1950-talet fanns där kolonilotter. Det är Tore Pettersson som i Haimdagar nr 5 berättar om "Innan Almedalen blev riksbekant".
Ett som vanligt varierat nummer av sockenmagasinet. Dess redaktör Anders R Johansson är förstås medverkande skribent. Han fortsätter skildringen av JUF:s (Jordbrukareungdomens förbund) verksamhet på ön, nu 1933-1953.
Åke Broberg skildrar Gotlands handelsflotta 1873-1904 och här återfinns en rad foton av fartyg i olika gotländska hamnar. Debattglade Dick Wase skriver om "Engelbrekt - hans härkomst och hans gotländska anknytning". Wase köper nämligen inte den gängse bilden av frihetshjältens tyska härkomst och menar att det endast är dopnamnet som är anledningen. I stället hittar han trådar till en möjlig Visbykoppling.
I numret återfinns även den kvarvarande delen av Carl Franzéns uppteckning kring äldre tiders folktro.