Haimdagar om präst- änkor och baltisk flaskpost
Innehållet är som brukligt en blandning av redaktörens och övriga medarbetares omfattande forskande i gångna tiders förhållanden kombinerat med rön från nyare tid.
Utgåvan är centrerad kring "ett svep" runt händelser omkring år 1649. Detta block domineras av en artikel om prästänkan Brita Jacobsdotter som just år 1649 fråntogs sin änkepension på grund av fritt leverne. "Något av frimodig frisk feminist fast föll på fanstyg" som Anders R allittererar.
Brita blev 1638 änka efter prästen Påfwel i Grötlingbo. Som flertalet andra sådana änkor bodde hon kvar ett tag men makens efterträdare Jöran ville inte äkta henne. Efter en olyckshändelse följer en rättegång som till stor del handlar om Britas vandel, hur hon har det med sina herrbekanta.
Rättgången blir en illuster historia med folk från Fårö i norr till Vamlingbo i söder inblandade. Slutligen fälls hon på tre punkter efter en minst sagt turbulent rättegång.
Källan till denna artikel har Anders R Johansson funnit på Landsarkivet i Wisby Stadz Rådstugu protocollum Anni 1649, 4 januari och successivt fram till juli.
Ett mera nutida skeende är Mickael Lundgrens genomgång av upphittad tysk och baltisk flaskpost till Gotland 1944. Tiden är andra världskrigets slutskede och flaskpost var ofta ett desperat sista försök att få kontakt med anhöriga som stannat i hemlandet när avsändaren flydde över Östersjön perioden 1944-1945.
Så här kunde ett brev lyda: "Kära lilla Ösel, lev väl tills vi återses. Alide Maripuu från byn Vintri hälsar ute från öpnna havet".
Anders R Johansson har på mittuppslaget ett bildreportage som skildrar hamnbygget på Bläse år 1929. Sju av bilderna dök upp som en överraskning i november 2004 i en ask osorterat material rörande Katthammarsområdet förvarad i Landsarkivet. Vissa bilder var därifrån men merparten från oviss ort.
Ett antal kunde dock efter viss forskning knytas till Bläse. En återgiven stenklyvarbilds ursprung är dock inte helt klarlagd. "Men något ska ju även läsarna ha att lösa" konstaterar redaktören.
Så jobbar vi med nyheter