Han bygger sin egen förföriska nattvärld

Haruki Murakami är Japans kändaste författarexport. Sedan han i slutet av 1970-talet slutade driva en jazzklubb tillsammans med sin fru till förmån för skrivandet har flera av hans romaner blivit internationella succéer.

En enda natt
Mest känd i Sverige är "Kafka på Stranden", "Norwegian wood" och "Fågeln som vrider upp världen". Alla handlar de om vingklippta individer och om liv och känslor nära mystik. Ofta möter vi hans karaktärer när de är på gränsen till livsavgörande genombrott. Men utan att de själva förstår hur.
Framtiden och en kanske sannare version av samtiden lurar liksom hela tiden bakom hörnet. Allt är ett mysterium och människans natur är romantiskt irrationell.
Dessa teman återfinns även i "After Dark" som utspelar sig under en enda natt. De olika kapitlen korsklipper mellan scener med Mari och den unge Takahashi och Maris syster Eri som sover en perfekt men onaturlig sömn som varat i två månader.

Cool, nattligt och lovande
Någon handling är det inte tal om, men det gör ingenting. Det är inte det som Haruki Murakamis böcker är till för. Att läsa honom leder istället alltid till att man hamnar i ett särskilt tillstånd. Han bygger med små medel en egen förförisk värld som är lätt beroendeframkallande. Den är cool, nattlig och lovande.
"After dark" finns inte på svenska och det är hur som helst med flit jag valt att läsa honom i engelsk översättning.
För några veckor sedan läste jag nämligen en intervju med Eiko Duke och Yukiko Duke som översätter Haruki Murakamis böcker till svenska. De berättade att de ofta fått kritik för sin version av hans romaner, eftersom de engelska är mer hårdkokt översatta. Stämningen mindre sensuell.

Flummigaste boken
Efter den här läsningen är jag böjd att hålla med. Men det budskap som är genomgående för hela Haruki Murakamis produktion; att det finns räddning i mötet mellan främlingar, är intakt. Det är jag glad för. Men jag föredrar faktiskt den svenska översättningsstilen framför den engelska.
"After dark" är inte den första bok du bör läsa av Haruki Murakami. Börja istället med någon av de tidigare nämnda hittarna, så är du sen mer redo för den här boken som är den flummigaste av de jag läst av honom. Och det vill inte säga lite.