Hartleb premiärvisar sjätte filmen om barnen i Jordbro

Det var vid skolstarten hösten 1972 som filmaren Rainer Hartleb inledde arbetet med det som blivit en unik filmsvit om människorna som vuxit upp och lever i stockholmsförorten Jordbro. Idag, 34 år och fem filmer senare, kommer så en ny film i Jordbrosviten med det hoppingivande namnet "Alla mår bra".
Premiär blir det på Zita - Folkets bio i Stockholm på fredag den 1 september, och samtidigt går filmen upp i Västerås, Göteborg och Lund.
Smygpremiär blir det redan på måndag för en del inbjudna till Orionteatern i Stockholm, så det är onekligen lite pirrigt just nu enligt Rainer Hartleb.

*
När allt startade 1972 var det meningen att skildra barnens väg genom grundskolan och livet i det nya Sverige - i förorterna. Men projektet växte och fortsatte in i 1980- och 1990-talet. 1994 kom den femte filmen i sviten - "En pizza i Jordbro" - som belönades med en Guldbagge och fick Filmkritikernas pris.
I den förra filmen "En pizza i Jordbro" hade "barnen" blivit vuxna, etablerade i arbetslivet och börjat bilda familj. I "Alla mår bra" möter vi dem på väg mot medelåldern.
- De hade skildrat kriser, svårigheter och haft en hel del att övervinna, men de sa att de mådde bra. Det gjorde att jag rätt tidigt fastnade för den titeln och har hållit fast vid den, berättar Rainer Hartleb.
Till en början hade Rainer Hratleb tänkt att bara använda nutidsmaterial, att hålla det ganska enkelt och oproblematiskt.
- Under intervjuerna kom det upp minnesbilder rent spontant. När jag ställde följdfrågor kom jag ihåg att jag hade fångat just de händelserna med kameran. Jag började leta i mitt enorma arkiv, packade upp kartonger med suddig skrift och så småningom efter mycket letande fann jag bilderna. Genom att använda de gamla klippen kunde jag gestalta deras liv på ett djupare sätt.

*
- Det här är den bästa filmen av de sex, jag är väldigt nöjd med resultatet, säger Rainer Hartleb.
- Men så tycker man väl alltid om sin senaste film, säger han.
- Filmerna är en resa i livet, och en resa i mitt eget liv, en resa utan slut. Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst, men jag planerar inte någon nästa film. Det handlar både om mig och om dem som är med. Tycker de att det är meningsfullt? Vill de möta mig och mina frågor och kan det blir en film av det? Man kan inte utgå ifrån att människor utan vidare vill dela med sig av det som berör deras innersta. Dessutom är jag är livrädd för upprepningar och människors liv får aldrig bli ett mediaprojekt!
- Jag ser filmerna som en fresk, en väv av människor som levt och lever tillsammans, man blickar tillbaka och ser utvecklingen.
- Men mycket ligger också hos betraktaren, vad man ser beror mycket på de hålrum man själv äger i livet, säger Rainer Hartleb.Ett reportage om Rainer Hartleb sänds i programmet "Sverige!" i SVT2 på söndagen den 27 augusti kl 18.15.