Hemslöjd temat i "Från Gutabygd"
Det är 27:e årgången och i år har man således valt att göra skriften, med Laila Press som redaktör, till ett temanummer över den gotländska hemslöjden vilket medfört en ovanligt diger volym. Omslaget pryds av nutida textil hemslöjd, Väskinde sockenvante, signerad Susanne Bergström.
Främst behandlar boken vad som hänt sedan Hemslöjdsföreningen flyttade från innerstan till Langska huset på Kopparsvik 1994, 1700-talsbyggnaden som ligger i omedelbar anslutning till Lantmännen.
Hemslöjden tas upp ur en mängd aspekter och innehållet är rejält blandat när skribenterna utvecklar sina teman. Hanne Ödin visar en del av innehållet i Hemslöjdens samlingar. Här konstateras att den gotländska hemslöjden inte alltid varit högt rankad.
1926 genomfördes den första större inventeringen i Hemslöjdens regi. "Till en början hette det att där aldrig funnits hemslöjd av värde på Gotland". Så sa Stina Rodenstam 1932. Hon, verksam som dåvarande statens extra instruktör i hemslöjd, hade kallats till ön 1926 för att ge råd och vara behjälplig med inventeringen av den gotländska hemslöjden. "Men, konstaterade hon, efterhand som forskningarna pågingo visade det sig en helt annan uppfattning om värdet av hemslöjdsbeståndet på ön". Och hon förvånades över den mängd av hemvävda saker som fanns i hemmen.
I samlingarna återfinns bland annat de slöjdprodukter som såldes under de 60 år som föreningen drev butik, ca 2 000 föremål slöjdade under 1900-talet handlar det om. Det är föremål i textil, trä, keramik och smide. Många av föremålen är formgivna av konstnärer som arbetade för föreningen.
Annika Melin berättar om Hemslöjdens Tant Ulla, hennes släkting Ulla Melin. Stefan Haase beskriver 80-åriga Gotlands läns hemslöjds nutida högkvarter, Langska huset. Hemslöjdskonsulenten Birgitta Nygren berättar om livet på Langska, om de populära stick- och täljgillena och om Gotlands grovtextil som åkfällar och hästtäcken.
Åsa Thunholm Håkansson presenterar några av hemslöjdens producenter och Frode Falkenhaug tar upp debattämnent var gränsen går mellan slöjd och konsthantverk.
Kjell Wikström förklarar vad en slingtjauge har använts och kan användas till. Stine Ekman diskuterar ekonomisk verklighet i "Hur fick vi det att gå runt?". Anders Lindberg skriver om materialet hassel och Jan Brunius skildrar två mattillverkare; Barbro Lomakka och Barbro Sandell.
Aron Hejdström berättar om en växande slöjdgeneration inom Ungdomstinget, Peranders Sandström beskriver ett sätt att nå visioner och Åsa Martinsson ger exempel på hur datorn kan användas som verktyg.
Och här finns faktiskt också ett bakelserecept mitt bland alla "slöjdrecept". Det är Gunvor Wahlgrens, Etelhem, rulltårtsbaserade jubileumsbakelse från Hemslöjdsföreningen med ingredienser som choklad och tjock grädde.
Calle Brobäck avslutar traditionellt årsbokens artikeldel med en genomgång av Gotlandsböcker med tryckår 2004. Här återfinns dock ingen med direkt hemslöjdsinriktning.
De 250 sidorna avrundas med en förteckning över öns samtliga hembygdsföreningar.
Så jobbar vi med nyheter