Hon gör inget halvhjärtat

Ideellt kulturarbete ger mycket tillbaka - inte minst för årets kulturpristagare.Men det ger också massor tillbaka till det samhälle där det utförs, även om de styrande inte alltid fattat den galoppen.Men en som förstått att växla upp ett blygsamt samhälleligt stöd och skapa kulturevenemang för tusentals personer på Sudret är Gotlands Tidningars kulturpristagare 2011 - Åsa Akre.

Åsa Akre jobbar med stort samhällsengagemang i det mesta hon tar sig för, inte minst som lärare på Folkhögskolan i Hemse. Här har hon slutit sin egen cirkel  pappa Ole var lärare på Folkan, hon föddes i "Röda skolan" som numera är en del av skolan och där har hon numera sin arbetsplats.

Åsa Akre jobbar med stort samhällsengagemang i det mesta hon tar sig för, inte minst som lärare på Folkhögskolan i Hemse. Här har hon slutit sin egen cirkel pappa Ole var lärare på Folkan, hon föddes i "Röda skolan" som numera är en del av skolan och där har hon numera sin arbetsplats.

Foto: Tommy Söderlund

Kultur och Nöje2011-11-22 04:00

Ideellt arbete ger alltid mycket tillbaka, det har Åsa Akre i Hemse lärt sig av erfarenhet. Inte minst de senaste sex åren då hon axlat ordförandeskapet i Sudrets teaterförening.

Innan dess hade hon under många år lagt hela sin själ i sonens fotbollslag, visserligen inte iklädd träningsoverall, men väl den som alltid ställde upp och skjutsade, ordnade med föräldramöten och såg till att laget kunde tjäna pengar för att fortsätta verksamheten.

- Jag kan nog hålla med om att jag alltid varit en engagerad människa, säger Åsa Akre, mamma, samhällsengagerad lärare på Gotlands Folkhögskola och nu även ideellt arbetande kulturarbetare på gräsrotsnivå.

Hon tillhör den där kategorin människor som inte gärna gör något halvhjärtat, oavsett det gäller att städa, lära ut historia och samhällskunskap eller skapa engagemang för en bättre värld.


"Röda skolan"
Åsa Akre växte upp i en typisk lärarfamilj granne med Folkhögskolan, de första sex åren i "Röda skolan" tvärs över vägen. Det speciella med huset är att det i dag är en del av Folkhögskolan och det är just där hon har sin arbetsplats.

Vid sidan av sina favoritämnen, historia och ekonomisk historia, arbetar hon halvtid med projektet Livskraft där hon med pedagogiken som verktyg jobbar med skapande i olika former, kreativt skrivande, litteratursamtal, samhällsorientering och diskussion.

- Vi gör studiebesök och utflykter, går på teater, film och musik, har friskvård och ordnar praktikplatser. Samtal, både individuellt och i grupp är ett viktigt inslag i det vi gör. Att jobba med den här gruppen människor är fantastiskt och gör en ödmjuk inför den styrka som många uppvisar och den respekt och lyhördhet de visar varandra för att växa, säger Åsa Akre.


Världen öppnades
Hon berättar om sina inspirationskällor i unga år.

- Jag läste mycket, bland annat Sven Wernströms böcker som inspirerade mig.

- Men den stora förändringen skedde nog ändå när jag började på gymnasiet i Visby och gick med i Visby FNL-grupp. Här öppnades världen på ett helt nytt sätt, vi studerade och här formades en världsbild som följt mig genom livet även om jag tyckte allt var mera svart och vitt på den tiden, säger hon.

- Men det var bra, det gjorde att man vågade ta ställning för något. Och som lärare fungerar det inte att låtsas.

Efter gymnasiet lämnade hon Gotland, bland annat för studier i England, och hon testade många jobb på vägen till läraryrket, som fabriksarbetare och inom hemtjänsten. Första lärarjobbet fick hon på KomVux i Upplands Bro.

Innan hon flyttade hem till Hemse vid mitten 1990-talet, tillsammans med maken Ulf som driver eget förlag och bokproduktion, bodde de i Fisksätra i Stockholm.

- Där fanns en kulturförening med gamla anor där mångkulturen blomstrade. Den årliga Internationella festen inspirerade mig och den ville jag ta med mig hem till Gotland, berättar hon.


Skapade något större
För fyra år sedan planerade hon och teaterföreningen ett gästspel med den uppmärksammade riksteaterföreställningen "Baghdad Burning", en pjäs om en ung kvinnas vardag i krigets Irak.

- Det enda datum som var möjligt för oss att få hit den eftertraktade föreställningen var fredagskvällen före första advent. Det lät lite osäkert, så vi bestämde helt enkelt att arrangera något större. Vi bjöd in studieförbund och organisationer som vi trodde var intresserade, skickade information till skolor och Hassela - så föddes temadagen Internationella Dagen i Hemse.

I år arrangerades dagen med massor av intressanta besök för fjärde året och den växer ständigt i omfång.

- Det var ett gigantiskt jobb första året, när allt skulle uppfinnas, men jag tycker vi har skapat en bra form som tål att upprepas och som gjort arbetet lättare, säger Åsa Akre som hoppas att fler blir engagerade.


Samarbete
Som ordförande i Sudrets Teaterförening är Åsa Akre med och arrangerar 15-20 olika föreställningar om året. En del ges direkt i skolorna, men annat placeras ut runt om på Sudret. Det kan innebära en soppteater i Vamlingbo bygdegård, en dockverkstad för barn i Havdhem, musik och teater som oftast spelas på Rondo, Hemsegården eller i Gullinsalen på Folkhögskolan.

- Det är viktigt att betona att jag inte gör allt jobb själv, vi har en väl fungerande styrelse där vi turas om att ta hand om gästspelen som ibland är gotländska, men oftast kommer från fastlandet.

- Och så samarbetar vi ofta med andra, exempelvis skolor, kulturförvaltningen, Folkhögskolan, Länsteatern och Gotlandsmusiken. Men det är det årliga bidraget från Gotlands teaterförening på 60 000 kronor som gör att vi vågar oss på många av arrangemangen, säger hon.

Livsnödvändiga pengar som växlas upp rejält i form av ideellt arbete. Så sprider hon tillsammans med Sudrets teaterföreningen kultur till tusentals gotlänningar varje år.

- Vi har satsat på att vara uthålliga, att roa vår publik, men samtidigt är det viktigt att framhålla att teaterns möjligheter är så mycket större.

Själv har hon aldrig haft den där stora dragningen att stå på scenen för egen del.

Visst spelade hon teater när hon gick i skolan och visst har hon i ungdomen deltagit i Hemsekören Vänner och bekanta.

- Jag är verkligen ingen scenmänniska och har inte heller någon längtan, men blev av med min blygsel när vi spelade teater i skolan. Jag var nämligen väldigt blyg som barn, berättar hon.

Åsas läggning ligger mera åt det litterära, men aldrig åt det offentliga.

- Jag har gått några skrivarkurser och skriver gärna skönlitterära texter för min egen del, bara för att det roar mig.

Men vi kan här avslöja, trots Åsa Akres uttryckliga vädjan om största möjliga tystnad, att hon vunnit en novelltävling i FiB Kulturfront för många år sedan.

Trots att hon bor ihop med både förlag och förläggare har hon bestämt att aldrig ge ut sina memoarer.


Levande kultur
På måndag kväll den 28 november kommer Åsa Akre att få sitt kulturpris, i samband med en konsert i Gullinsalen på Folkhögskolan som teaterföreningen är med och arrangerar, då Gotlandsmusiken och Gunnel Mauritzson gästar med "Jazz på Gotländska".

Levande kultur på Sudret utlovas!

Alla GT:s Kulturpristagare:
1986
Lena Björk-Franzén - musiklärare numera i Stockholm.

1987 Kerstin Blomberg (bild) - fåröbo som fortsatt sitt engagemang med Rädda barnen.
1988
Kulturföreningen Roxy - alltjämt en levande kulturförening på Gotland.

1989 Arne Carlsson (bild) - filmare som drog igång verksamheten vid Kustateljén.

1990 Jan Ekedahl - gitarrist och kompositör, "gotländsk nationalkompositör".

1991 Monica Carlsson - fortsatte att driva Visby dansskola.
1992
Ulla Söderström - fortsatte som kantor och musiklärare i När.

1993 Lena Bogegård - skådespelerska vid Länsteatern.

1994 Föreningen Stavgard - alltjämt en levande pedagogisk verkstad.

1995 Smaklösa - de lär knappast ändra sitt koncept.

1996 Evert Jansson - folkkär frilansande skådespelare.

1997 Mikael Lyander - med egen studio i Visby.

1998 Club Svensson - ligger just nu i lång dvala.

1999 Owe Ronström - vital del av gotländskt kulturliv, både som artist och pedagog.

2000 Allan Nilsson - som fortsatte ösa ur den gotländska myllan.

2001 Patrik Silvereke (bild) - som oförtrutet fortsätter att spela dragspel.

2003 Tomas Boström - ständigt lika musikaliskt aktuell.

2005 Anders R Johansson - fortsätter att göra det omöjliga möjligt.

2006 Sofia Ahlin Schwanbom - hennes verksamhet med ungdomar är omistligt.

2007 Eva Pettersson (bild) - amatörteaterlivets inspiratör nummer ett.

2008 Bernt Eklund - vilka gotlänningar har inte lyssnat till hans saxofoner.

2009 Håkan Anderson - har just utkommit med sin fjärde roman på Bonniers.

2010 Roland Olsson fortsätter skriva roligt på gutamål.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!