7 000 gotländska återbrukade dukar. Så många ingår i Visbybaserade konstnären Ulrika Björkmans just färdigställda installation på Nordiska museet.
I fem år ska den finnas på plats på avdelningen för folkkonst. Utställningen avslutas i ett rum med nutida formgivare där Ulrika Björkman fått en vägg att arbeta fritt med.
- Jag har just varit uppe i två veckor och arbetat på plats.
Att samla ihop 7 000 textila föremål har hon kunnat göra bland annat med hjälp av Röda korset och Katthemmet som får in mängder av sådana föremål. Och när hennes samlande blivit allt mer känt har hon också fått donationer från kvinnor som konstaterat att "mina barn kommer bara att slänga det".
Museet har dessutom köpt in en av hennes tavlor. Och just att tillvarata och återanvända textila verk som dukar och bonader och bearbeta dem till modern dräkt har blivit Ulrika Björkmans signum.
En process i vilken de förflyttas från sina ursprungliga bordsplaceringar till väggarna.
Hon limmar dem på plattor, sprejar dem med graffitifärg och sätter dem sedan på väggen som tavlor.
Detta sker inom ramen för vad hon benämner "Women before us" (Kvinnor före oss) som en hommage till de kvinnor som skapat ursprungsverken, ett textilt kulturarv som nu försvinner i raskt takt.
Starten med att arbeta med och ge ett nytt uttryck till vad som emellanåt nedlåtande kallas "förspilld kvinnokraft" skedde när Ulrika Björkman för sju år sedan såg en textilcontainer vid återvinningen.
- Där låg massor av knypplade band och virkade dukar. Jag tyckte det var sorgligt och tänkte samla in material och göra något nytt av det. Jag testade olika saker och började spreja med graffiti och då framträdde skuggor på ett konstlikt sätt. Sedan började butiker sälja verken och det har gått jättebra.
Nordiska museet hade fått korn på hennes skapande och hörde av sig.
- De tyckte att jag hade ett en samling av ett kulturarv som håller på att försvinna. Jag hade staplat dukar på varandra och vid en överslagsräkning räknade jag ut att det handlade om 72 000 timmars handarbete som jag samlat in.
Men innan dukarna kunde tas in i museet måste de "avlusas", det vill säga säkras mot eventuella skadedjur vilket sker i form av nedfrysning.
- Vi är litet blinda för vår kulturarv, konstaterar Ulrika Björkman, och menar att hon har beståtts ett enormt förtroende som får förvalta dessa textila verk.
Handarbetar du själv?
- Jag kan inte sy överhuvudtaget och hade etta i syslöjd.