Så vad är mera naturligt inför den här författarintervjun än att bjuda henne till Fleringe, uppsöka samma plats och vinkel och byta ut lammen i förgrunden mot Marianne Cedervall, som dagen till ära är klädd i ulltröja med gotländska lamm på.
- Jag hade ingen aning om att omslagsbilden till min nya roman var tagen här i Fleringe, men eftersom det är så vackert här så gillar jag verkligen läget, säger Marianne Cedervall när vi sedan sätter oss ner och över en kopp kaffe för en pratstund om nya boken.
Även onda kvinnor
"Spinnsidan" är en direkt fortsättning på berättelserna om gotländska Mirjam och norrländska Hervor, som i de inledande böckerna "Svinhugg" och "Svartvintern" med sin starka andekraft tagit hämnd på de män som terroriserat sin omgivning.
- Folk som läst böckerna har gillat detta, men för jämlikhetens skull har jag den här gången skrivit om några onda kvinnor.
Återvänt till Gotland
Och så har huvudpersonerna återvänt till Gotland efter att del två utspelades i Tornedalen och Hervors hembygd?
- Jo, det var en fin vår på Gotland 2009 när jag skrev det mesta av romanen. Och så var jag tvungen att återbefolka Kajpe Kviar, jag hade ju tagit livet av halva byn i min första bok, berättar Marianne Cedervall.
Men är det av jämlikhetsskäl som "Spinnsidan" kommit till?
- Nej, det var inte ett måste för mig, men samtidigt är jag nöjd med detta. Liksom att jag återvänt till Gotland, några gotländska läsare har verkligen uppmanat mig att återvända.
Två huvudspår
Din nya bok har två huvudspår?
- Det talas mer om förtryckta män än dominanta kvinnor, vilket jag tycker är ett angeläget ämne. I boken är det en kvinna som slänger ut sin man men behåller alla pengarna. Hon behåller till och med hans älskade tavlor, något som känslomässigt knäcker honom.
Men Mirjam och Hervor har mer saker att ställa till rätta i romanen?
Det finns också en ung grabb, ett fosterbarn, i Kajpe Kviar. Han tas om hand av en kvinna som inte är så snäll, och som nu flyttat in i byn. Den här kvinnan utger sig också för att ha mediala krafter, en utmaning som Hervor genast tar sig an.
- Det är helt fiktiva personer, men det är ändå ledsamt att skriva om barn som far illa, menar Marianne som tycker att det viktigt att spänna språket mellan både glädje och gråt.
- Eller som min norrländska svärmor uttryckte saken, "för att orka sörja måste man skratta"!
Minst två böcker till
Dina böcker har handlat mycket om tankens kraft och affirmationer, ett ord som ständigt återkommit. Är det en stor sak för dig personligen?
- Jag har bara använt detta en enda gång själv, det var när jag verkligen behövde få tag i en snickare för att hjälpa mig med mitt sommarhus i Ala, det gamla kapell jag ärvt efter min mor och som behövde rustas. Och det fungerade - plötsligt hade jag fått tag i två stycken, berättar Marianne.
- Men förlaget har gärna velat förstärka detta i böckerna, det har ju skapat lite av en ny genre, säger hon även om hon själv är lite tveksam.
- Aurateckning passar Mirjam bättre, men det blir en del tankekraft även i den här romanen.
Från början skulle det bli tre böcker om Mirjam och Hervor?
- Det blir minst två till. Den fjärde mal just nu i skallen, men den utspelas inte på Gotland. Nu ska jag låta damerna åka till New York och jag tror att de båda döttrarna kommer att få en mera framskjuten plats i den berättelsen, säger Marianne Cedervall.
Genren inte så viktig
Och du själv, blir det mera Gotland framöver, kanske på heltid?
- Var jag ska bo när jag bli pensionär är tankar som sysselsatt mig varje dag de senaste två åren. Det är underbart att bo i mitt kapell även på vintern, och jag renoverar där för framtiden. Men det har också sina svårigheter att flytta ut ensam på landet, säger hon.
- Jag får väl affirmera mig till hur det ska bli.
Skrönor
Till sist, du har ständigt dementerat att dina böcker har något med deckargenren att göra?
- Deckarakademien säger att det är gränsfall, själv tycker jag böckerna mera liknar skrönor.
- Jag kan inte skriva deckare och tycker inte heller att jag gör det - tycker inte det här med genrer är så viktigt så länge läsarna gillar mina böcker!