Ingen politik, inget Gotland

Sveriges historia är dess konungars hette det förr. Den nya femte delen av Sveriges historia 1721-1830 vill bryta med den synen och det är en god idé. Dessutom har uppdraget att skriva den inte getts till en vanlig historiker utan till en idéhistoriker, Elisabeth Mansén.

Kultur och Nöje2012-02-22 04:00

Elisabeth Mansén skriver bra, inte tu tal om den saken. Men uppgiften har varit svår. Dessutom har två eller tre epoker slagits ihop till en!

Förr skilde man mellan Frihetstiden 1721-1772, Gustavianska eran 1772-1809 och Karl Johans epok 1809-1844. Eller idémässigt mellan den förnuftsstyrda "Upplysningen" och den därpå följande känslodominerade "Romantiken".

Det är självklart inte fel att rycka upp gamla gränsmärken. Nya tider ska ha en ny historia. Frågan är bara hur.


Nya fakta
En sak är klar. Ett nytt historieverk ska informera om nya forskningsresultat och nya forskare och det gör Mansén bra och lättsamt om än alltför kortfattat.

Ett exempel ur högen. Sparbankerna kom till vid 1800-talets början. Gissa vilka som sparade där? Framförallt pigor!

Läsaren får helt nya bilder av svensk 1700- och 1800-talshistoria. Nuförtiden görs vi jätteintresserade av mode och matlagning till exempel. Madsén ger fylliga översikter om vad "hennes" århundraden kunde prestera på dessa områden.

Nästan allt tycks vara med. Läsaren översköljs av elegant presenterade fakta om tidens jordbruk, kreatursskötsel, bergsbruk, tobaksodling, krigföring, heminredning, kärleksliv och filosofi.


Ingen röd tråd
Problemet med boken är att en röd tråd saknas. Då går läsaren alltför lätt vilse i den väldiga tidsrymd det här är fråga om. Man slungas ideligen mellan Stormaktstidens slut i början på 1700-talet och romantik och liberalism en bit in på 1800-talet.

Kungarna är undanstoppade i ett litet kapitel inne i boken och det må så vara. De kan som sagt spolas som det historiska skelettet eller den röda tråden.

Men varför inte använda den politiska historien i allmänhet istället? Under den här tiden kommer den tidiga parlamentarismen med våra första partier, tryckfriheten, produktionstänkandet, revolutionsförsök och begynnande borgar- och bondmakt.

Synd att missa så rara ärter!


Gotland saknas
Jag tror inte man kan förutsätta historiska baskunskaper hos dagens läsare. Läsningen borde ha understötts med insprängda faktarutor, översikter, ordförklaringar och sammanfattningar. En pedagogisk layout helt enkelt!

Sorgligt nog saknas Gotland helt i denna historia. Att vi blev ockuperade av ryssarna i början av 1800-talet för att inte tala om böndernas självständighet och befolkningsplanering hade väl ändå varit värt några rader?

Ändå anser jag att varje historiskt intresserad person, även gotlänningar, bör läsa denna imponerande bok.

EN NY BOK

Sveriges historia del 5, 1721-1830

av Elisabeth Mansén

Norstedts förlag 2011

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!