Intressant konstmöte på Probaltica 05
Mötet mellan de utställande konstnärerna under Probalticafestivalen i Torun blev på ett sätt en märklig upplevelse som visade att estetiken och bildspråket inom konsten skiljer sig väsentligt mellan Gotland och det ryska Kaliningrad.
Därför är det ännu viktigare att kulturarbetare och konstnärer från olika kulturtraditioner på det här sättet får träffas på breda kulturfestivaler runt Östersjön för att visa upp det man arbetar med och föra en dialog på flera olika plan. Så som redan skett vid olika utställningar och konstevenemang, bland annat mellan konstnärer från Gotland och de baltiska staterna.
Den ryska konstnärinnan från Kaliningrad, Marina Belova, visade under Probaltica upp ett stort antal verk där det romantiska måleriet nästan slog över till det "kitschiga" efter att på några andra verk visat upp ett surrealistisk och symbolistiskt bildspråk med minutiöst välgjorda olje- och akrylmålningar som också för tankarna till Dalis bildspråk.
*
Bilderna är förskönade och romantiska och man kan ana att det är till dessa landskap som ett plågat folk drömt sig i generationer.
Marina Belova är född och uppvuxen vid Volgas strand i den ryska staden Saratov där hon också genomförde sina konststudier. Efter sin examen har hon sedan ställt ut på en mängd platser i Ryssland men också i Polen, Tyskland och Litauen. Nu bor och verkar hon alltså i Kaliningrad.
Polens eget bidrag till Probaltica-utställningen bestod av grafikern och målaren Andrzej Masianis som ställer ut på hemmaplan då han genomfört sina konststudier på Kopernikusuniversitetet i Torun.
På utställningen visade han teckningar i blyerts och tusch, och någon enstaka akrylmålning, alla verk med motiv från sagans värld, ofta med religiösa undertoner.
Bilderna är samtidigt ett slags inre landskap av keruber och andra påhittade figurer som han tätt, tätt och med en enormt tidsödande teknik tecknat på papper och duk.
Utan att påstå att alla konstnärer skall vara stöpta i samma form, är det mycket enklare att omfatta den gotländska konstnärsgruppen KAIP:s bildvärld.
Detta trots att alla sex haft helt fria händer att visa vad de önskar på den här utställningen, med ett undantag, deras bilder skall apellera till någon av regnbågens färger.
"Over the rainbow", över regnbågen kallar de sina tolv bilder, två vardera av Åsa Ardin Kedja, Inger Brundell, Agneta Engström, Ingrid Hamrell-Mårtensson, Marianne Korsman och Maj Wennerdahl.
Tillsammans bildar de en mycket vacker och nyanserad bukett av envis feministisk vårlök.
*
- Jo, det är nog så man ser oss, säger Åsa Ardin Kedja.
- Vi trivs i vårt konstnärskollektiv KAIP, vi är som envisa vårlökar, vi kommer tillbaka år efter år oavsett vad det är för väder, säger hon.
Samtidigt fungerar de som vitamininjektioner för själen, precis som kaipen gjorde redan för vikingarna när de skulle ut på rövarstråt.
De har själva valt sina färger och Maj Wennerdahl gillar rött. Det ger henne inspiration att kasta sig ut i det expressiva måleriet som hon gillar att visa upp.
- Och samtidigt visar det upp olikheterna mellan det måleri vi jobbar med och det ryska måleriet som också finns på den här utställningen, säger Maj Wennerdahl.
Det blå på den här utställningen är signerat Ingrid Hamrell-Mårtensson. Ett vinterträd, så stiliserat och uttrycksfullt och enormt mycket Gotland under den tid då den knotiga asken saknar löv.
Agneta Engströms kråkor i lila framtoning har vi gotlänningar redan tidigare stiftat bekantskap med, det stilla landskapet i Hamra, ofta i månljus och med en räv som stryker förbi på väg efter föda och maka.
*
Det finns också glimtar av det romantiska i Agnetas bilder och hon är väl den i KAIP-gruppen som tangerar och blir länken över till Marina Belovas måleri.
Det rosa har Inger Brundell lagt beslag på och i Torun visar hon två mycket uttrycksfulla bilder, "Skattsökning" och "Morgon".
Spännande för att hon laborerar vilt med form och färg och det sparsamt rosa blir mycket, mycket rosa.
Gult och guld roar Marianne Korsman som också har jobbat mycket med att restaurera gamla kyrkomålningar.
Här har hon jobbat intensivt med bladguldet och bilderna lyser intensivt med sina religiösa undertoner, både i "Kyrie Eleison" och målningen med korset som hon kallar "Symbol".
Slutligen Åsa Ardin Kedja som gillar grönt, kaipens primöra färg. Kanske är det hon som håller i den röda tråden trots allt, den finns nämligen med på hennes bild "Reminisance". Stort intryck ger hennes "Sunami" som hos de flesta av oss sätter igång både tankar och känslor.
Det är bara att lyfta på hatten för våra stolta kaipar, det är stor styrka i dem så här i vårtid och det upptäckte även premiärpubliken på Konstmuseet i Torun.
Utställningen kommer att hållas öppen under hela Probalticafestivalen i Torun, till och med 24 maj,
Så jobbar vi med nyheter