Jag tror jag har fått hårdrock

Mitt hår är inte långt. Mina kläder är inte svarta. Nitar pryder inte min kropp. Jag har aldrig besökt Sweden rock festival. Kerrang läser jag aldrig.
Men doktorn, jag tror ändå att jag har fått hårdrock.
Alltså jag är inte säker, men kolla:
Härom morgonen, hade precis borstat tänderna och skulle gå till jobbet, så fick jag ett enormt sug efter hårdrock.
Det blir så vissa morgnar, av nån anledning.
Så jag plockade fram Motörheads "1916" och körde några låtar. Sen samma bands "Limb from limb" från albumet "Overkill".
Man känner sig förresten väldigt cool om man går till "Limb from limb". Tveksamt om man verkligen ser cool ut, men vem bryr sig.
Då kändes det bättre. Jag kom i och för sig sent, men hellre det än att sitta på jobbet med svår abstinens.
Det måste ju betyda nåt. Rökare behöver morgonciggen. Koffeinberoende blir skakiga utan morgonkoppen. Och hårdrockaren behöver ta sin dos innan dagen kan börja.
Kanske är min hårdrock inte så allvarlig. Begäret är som starkast på sommaren. Måhända är jag bara sommarhårdrockare.
För det är då System of a down snurrar i walkmannen. Eller Danzig, Kyuss eller Mustasch. Och vill det sig riktigt illa, nån gammal liveplatta med Helloween.

***
(Just nu sitter alla öns hårdrockare och skriker så frukostfilen sprutar: "Grr! Gahh! Den där, den där tönten, kallar han sig hårdrockare! Gah! Var är hagelbössan, han måste knäppas).

***
Nästa helg är jag säker. Då ÄR jag hårdrockare.
Då hålls som bekant Hultsfredsfestivalen, och med en line up innehållandes System of a down, Slipknot, Haunted och Slayer går det inte att hålla hårdrockaren i mig fängslad längre.

Man får heller inte glömma The Hives, Snoop dogg, Frida Hyvönen, Turbonegro och The Donnas.
Skoj kommer det att bli.

Är det bara jag, eller blir skådespelerskan/sångerskan Juliette Lewis bara mer och mer lik Robert Gustafssons karaktär Janne Banan i "Torsk på Tallin"?

Tänk att vara ett "anonymt-fetto-som-illustrerar-artiklar-om-fetma".
GT publicerade ett foto på ett AFSIAOF i onsdags. Han hade blå keps och mage stor som hoppborgen på Kneippbyns sommarland.
Undrar om hans släktingar brukar ringa när bilden, som ägs av en bildbyrå och därför kan dyka upp i vilken tidning som helst, publiceras:
- Hej, Rune, ditt gamla riksfetto. Du den där bilden från Tylösand sommaren 97 var med i Gefle Dagblad i dag.