Jämställdhet - ännu ouppnådd i konsten

Kvinnliga konstnärer får stipendier - men de tilldelas mindre summor än sina manliga kollegor, kvinnors verk köps upp som offentlig konst - men för mindre ersättning än vad männen får.
Var tionde kvinnlig konstnär som deltagit i en undersökning från KRO uppger att hon blivit utsatt för sexuella trakasserier inom ramen för sitt yrke.

Jämställdhet som riktlinje
På punkt efter punkt sågade genusvetaren Vanja Hermele under förra årets Almedalsvecka läget i konstvärlden med sin rapport "Konsten - så funkar det (inte)", som skrevs på uppdrag av nationella KRO och KIF.
Idén till rapporten kom från gotländska konstnärer med Berit Ångman Svedjemo i spetsen.
- Sedan förra årets Almedalsvecka har det hänt mycket. Vi har haft regionala samtal där deltagarna har fått diskutera vad de konkret vill ändra inom sina regioner, berättar hon.
På Gotland kom man fram till att man vill ha ett tilläg i de riktlinjer och mål som gäller för köp av offentlig konst.
- Som det är nu står det att man ska ta hänsyn till kvalitet och mångfald när man köper konst till offentliga platser inom Gotland kommun. Vi vill utöka det så att även jämställdhetsbegreppet står med som en riktlinje.

"Man har fått upp ögonen"
Berit Ångman Svedjemo har varit projektledare för det arbete som tagit vid sedan rapporten publicerades förra året och hon tycker att mycket har hänt på ön.
- Man har fått upp ögonen för verkligheten och det var kanske inte varit så kul visserligen, att få ojämställdheten svart på vitt. Men i år har vi haft fler kvinnor som ställer ut, inte minst på Gocart gallery i Visby där det börjar bli en snedfördelning åt andra hållet i stället!
Jämställdheten är inte uppnådd inom konstvärlden menar Berit Ångman Svedjemo, men rapporten från förra året och diskussionerna som följde under Almedalsveckan då satte saker i rullning och inför årets upplag av Almedalsveckan har KRO och KIF laddat för diskussioner om MU-kampanjen som handlar om pengar.
- 42 procent av KRO:s medlemmar kunde inte ställa ut förra året för att de inte hade råd. Bild- och formkonstnärer i är den enskilt största grupp av egenföretagare i Sverige som tjänar minst. Det är dags att vi erkänner deras arbete, dundrar Arne Leeb som arbetar med juridisk rådgivning på KRO och KIF.

Långsiktigt arbete
Lösningen stavas MU-kampanjen som har sitt ursprung i ett statligt avtal som trädde i kraft den första januari 2009.
- Det är bindande för statliga verk och myndigheter att ge konstnärer en minimiersättning både för deras medverkan, men också ett arvode för deras arbete kring utställningen.
Arne Leeb, KRO och KIF hoppas att MU-ersättningen ska sprida sig även till privata gallerier och konsthallar. Under årets Almedalsvecka kommer man därför att hålla debatter om ämnet och även utbilda statliga och kommunala tjänstemän i hur regelverket fungerar.
- Vi hoppas på genomslagskraft under veckan som kommer, men arbetet är naturligtvis långsiktigt till sin natur, förklarar Arne Leeb.