Gamle DN-journalisten Mälarsted har nämligen skrivit en mycket positiv bok till denne filmregissörs 80-årsdag. En del menar alldeles för positiv. Jag kan inte riktigt dela den kritiken.
Ingen regissör
Troell är på många sätt motsatsen till vår Fåröregissör. Han vet inte hur man handskas med skådespelarna - säger han åtminstone. Han är ingen "riktig" regissör. Troell är istället mannen bakom kameran och den släpper han aldrig.
Kameran får också bestämma. Får regissören syn på ett tåg eller en blomma kan han till skådespelarnas förskräckelse bryta mitt i en handling. Filmerna blir långa och dyra och tar enormt lång tid att förverkliga. I ena ändan skaffar han pengar själv, i den andra klipper han det väldiga materialet själv. Manus skriver han också. Snacka om envishet och kontroll.
Som vi kunnat se på TV nyligen är Troell en lågmäld och sympatisk man, mycket fixerad vid sin barndom. Men filmerna är storvulna och är lättillgängliga för den breda publiken. Troell dras oemotståndligt till starka gestalter som brutit sig loss och kunnat förverkliga sin frihetslängtan.
En brukspojke i Norrland som drar till Paris, Karl-Oskar och Kristina som utvandrar till Amerika, en tjänsteman som åker ballong till Nordpolen och pionjärkvinnor som blir flygare och fotografer.
Rikt bildmaterial
Detta och mycket annat lär man sig av Mälarsteds digra men synnerligen lättlästa bok. Ett slösande rikt bildmaterial, väl synkroniserat med texten ingår.
En dvd med kortfilmerna medföljer också. Visst hade det varit bättre med en mera kritisk hållning.
Å andra sidan är det väl med denna bok som med Troells filmer: inte för experterna utan för oss vanliga dödliga.