Det är imponerande att hålla ihop i 40 år, längre än de flesta äktenskap i dag.
Hur gör ni?
- Vi har inte haft något trick, vi tycker bara det är roligt. Jag tror publikreaktionerna och musiken i sig själv gör att vi håller ihop, säger Pauli Eile som spelar trummor.
Kontinuitet
En annan förutsättning för att hålla ihop är enligt bandet att ha regelbundna spelningar, något som de alltid haft. De började sin tid tillsammans med att spela på Köpmannen i Visby, det som i dag heter Surfers. Sedan dess har de haft återkommande spelningar, både på Gotland och på fastlandet.
Allt började när Gösta Lyttkens av en slump träffade pianisten Lars Åhrström.
- Han satt och spelade piano på den årliga festen med landstingets ledning och jag satte mig bredvid honom och började spela.
Lars Åhrström bjöd hem Gösta till sig och där var även Pauli Eile - som redan spelade tillsammans med trumpetaren Bertil Gottfridsson och trombonisten Lars Hasselrot. De fick låna Läroverkets musiksal och började spela tillsammans direkt.
- Oj vad vi spelade mycket då. Det var första gången vi träffades, men jag tror att vi spelade tjugosju låtar den kvällen, berättar Gösta Lyttkens som på sin Tandbergbandspelare dokumenterade denna första spelkväll.
Det var den 27 december 1970 och resten är, som man säger, historia.
De beskriver sin musik som tradjazz, traditionell jazz, med rötter i gammal musik från New Orleanstrakten. Förutom de fyra medlemmar som samlats hemma hos Gösta Lyttkens består bandet i dag av Staffan Lyttkens på piano och Petter Gustavsson på bas.
Vilka är era bästa musikminnen?
- När vi inledde jazzdagarna i Riga 2001, det var festligt. Det var jazzband från hela Europa där, minns Bertil Gottfridsson.
En annan spelning som alla minns med glädje var när de fick möjlighet att spela med några amerikanska musiker på Borgen i Visby hösten 1983.
- Det var sådana man hade hört på radio och som tonåring drömt om att få spela med, berättar Gösta Lyttkens.
Bandet ser nu fram emot jubileumsspelningen med Claes Jansson den 9 december på Munkkällaren och de har inga planer på att överge jazzen.
- Vi trodde nog inte att vi skulle spela i fyrtio år när vi först började. Men så länge publiken kommer och hälsan är i behåll så fortsätter vi, säger Pauli Eile.