Jonas är saxofonisten och värmlänningen som sedan länge är bosatt i Västerås. Han har tidigare gett ut tre cd där han haft med en hel del Gullin-låtar. Men på den här fjärde och nya skivan är det enbart Gullin som gäller.
Betytt mer och mer
Gullin har betytt mer och mer för Jonas och barytonsaxen har mer och mer fått ersätta tenorsaxen. Att få ge ut en platta enbart med Gullin har länge varit en dröm för honom.
Här spelar han både äldre och nyare kompositioner. Från 50-talet har han valt sköna låtar som "Merlin", "Late Date", balladen "It´s true", bluesen "Bugs" och "Late Summar".
Från 60-talet hör man bland annat "I have seen" och från 70-talet exempelvis "Toka Voka Oka Boka". Alla underbara Gullin-låtar.
Ett fint gäng
Också "Dyningar" finns med på skivan, en av mina egna favoriter.
Det är dessutom ett fint gäng han omger sig med. Vid pianot Kjell Öhman, Krister Palmquist på gitarr, på bas Hans Backenroth och vid trummorna Joakim Ekberg.
På ett par låtar hör man också Jan Allan, som med sin trumpet brukar vara med på Gullin-konserterna i Sanda.
Given kandidat
Jonas själv är en ren njutning att höra. Några har sagt att han spelar baryton nästan som Gullin själv, och flera har uttalat att han borde vara en given kandidat till Gullin-priset.
- Han är den som låter mest som Gullin. Hans barytonsax låter nästan som Gullin lät när jag var ung och hörde honom i folkparken och på Nalen. Ingen är värd Gullin-priset mer än han, säger Olle Lind i Skärholmen som kan kallas något av Gullin-expert.
Sanda kyrka
Olle har i många år samlat in mängder av Gullin-inspelningar från Sverige och många andra länder. (Skärholms-Olle skall inte blandas samman med den "Gotlandskände" Olle Lind).
Så vi får se om det är Bertil "Jonas" Jonasson som vi får höra i Sanda kyrka någon av de kommande somrarna. Förhoppningsvis i en mycket snar framtid. Det är han värd.