JoNos första soloalbum
- Musiken ska vara seriös men man kan ha roligt runt omkring, säger Jono, alias Johan Norrby.
För "Jono" är Johan Norrbys musikaliska skötebarn. Han har skrivt och arrangerat allt på plattan och medmusikerna är nära vänner och spelkompisar.
Hur det låter? Lite Queen, lite Sparks, lite ELO spetsat med lite The Ark... Toppat av Johan Norrbys instrument - den karaktäristiska rösten.
Det är definitivt inget hastverk som nu föreligger. Skivan har spelats in i Musicanostudion under medhjälp av producenten Patrik Ohlsson under en period av flera år. Man har utnyttjat spilltid i studion, sen tog mixningen ett år, den obligatoriska videon skulle filmas etc. Dessutom flyttade studion, från hamnen till Jägargatan.
- Vi började spela in skivan 2002 så det har varit en lång väg, jag har lagt ner enormt med tid. Några av låtarna var då ett par år gamla men det mesta skrevs i samband med inspelningarna, berättar JoNo (artistnamnet förstås efter Johans initialer).
Efter många års spelande är han etablerad musiker på Gotland och har medverkat i åtskilliga konstellationer genom åren. För tillfället är det Bacchi Bröder som gäller.
- Jag började spela ute 1979, är man 41 så är man.
Från början påverkades han starkt av Queen som han första gången hörde 1974 och han har ju också drivit ett rent Queen-band med sig själv som Freddie Mercury-lookalike och Johans röst påminner också en del om dennes. I detta band var det förstås deras låtar som gällde, annars har Johan Norrby genomgående skrivit en del eget material åt de grupper han varit med i.
- Musikaliskt har jag alltid dragits åt den teatrala rockmusiken.
JoNo-plattan innehåller material med en gemensam utgångspunkt i detta men med helt skilda utföranden.
- Det ska vara dynamiskt, inte monotont. Luft, inte bara ett kompakt sjok. Här finns alla delar, som i livet, programförklarar han.
Och bland låtarna ryms allt från enbart pianokomp till maximalt musikaliskt pådrag.
Med sig på skivan har han musikerna Johan Carlgren-keyboards, Stefan Helleblad-gitarr, Fredric Lytholm-gitarr, Jocke Janthe-trummor, Janne Henriksson-bas.
- De får lägga till sin touch, de är också konstnärer. Och mina kompisar så jag kör inte över dom i 190.
Live blir det i stort sett samma sättning. I samband med releasefesten på Friheten häromveckan skedde premiärspelningen. Nästa konsert blir i maj och sedan har man i stort sett klart med en serie spelningar på en Visbyrestaurang i sommar.
Och Johan Norrby är en boren frontfigur som inte väjer för det teatraliska och gärna bjuder på show.
- Jag älskar att stå på scenen, antingen det handlar om det här eller Bacchi Bröder.
I dagarna kommer således skivan ut på marknaden, då är det intensiv marknadsföring som gäller. I slutet av månaden ger sig Johan Norrby ut på promotionturné och hoppas på draghjälp från videon, inspelad i Roxys miljö. Hoppet är förstås att skivan lyfter. Själv tror han givetvis hårt på sitt verk.
- Jag är övertygad om att det här är bra, kvalitet. Singeln har tagits emot bra hittills. Musiken sticker ut och det är viktigt i dag. Det är tidlöst, det kan var 1970- eller 80-tal. Så det är aktuellt en längre period och jag ser på det här långsiktigt.
Nästa skiva är redan planerad.
Johan Norrby:
- Den blir i samma stil men utgör en vidareutveckling, jag tar det ett steg längre. Det tunga blir tyngre, det absurda absurdare...
Och tog platta ett sin tid kommer tvåan att gå betydligt snabbare.
- Jag har 20-25 nya låtar klara som ska bli 12.14 för skivan. Jag skriver hela tiden.
Johan Norrby känner att den musikaliska cirkeln är sluten. Han är åter vid den musikstil som lade grunden till hans musicerande, som influerat honom och som han alltid dragits åt.
- Jag får göra den musik jag vill.
Så jobbar vi med nyheter