Erik W. Ohlsson inleder med en informativ historik. På Gotland startade hembygdsrörelsen med Bungemuseet 1918 och Bottarvegården i andra ändan av ön.
Fart blev det först långt senare med David Ahlquist. Denne provokatör var ordförande i hela 30 (!) år från 1940. Enligt honom och parhästen John Nihlén var inte uppgiften att fylla ett museum med gamla föremål. Istället skulle vården av de levandes landskap prioriteras. En tanke mer aktuell än någonsin!
12 000 medlemmar
Men den stora expansionen kom så sent som på 80-talet. Kanske inspirerade "gräv där du står"-rörelsen på 70-talet, kanske var det en uppflammande sockenkänsla inför den hotande centraliseringen.
"Från Gutabygd" har getts ut från 1979. Idag kan Gotland ståta med 75 (enligt inledningen över 100!) föreningar med drygt 12 000 medlemmar.
Förening för förening redogör därefter för sin verksamhet. Bak i boken finns ett värdefullt index över samtliga publicerade artiklar sedan starten 1979.
Ola Sollerman har i denna jubileumsbok skrivit en klargörande översikt över Gotlands brokiga tidningsflora de senaste 200 åren. Rikliga illustrationer underrättar läsningen. Det hade varit kul att läsa mer om de stora 1900-talstidningarna men det går flera tåg. Varför inte skriva en hel bok?
Faktaspäckat
En tung artikel är också Gerd Hedlunds faktaspäckade "Spinneriverksamheter på Gotland 1741-1815". En häpnadsväckande stor skara kvinnor och barn tvingades hemma och i fabrik att spinna ull: 1785 var de över 700 - på folkfattiga Gotland!
Straffarbete eller välgörenhet - det är frågan.
Artiklar om baptistemigranter (Åke Carlsson), Gotlands flora (Bengt Jonsell), fiske på Hallshuk (Bertil Brynolf), rådjuren på Gotland (Eva Klint Langland) och en dikt på gutamål av Bosse Carlgren bidrar till en rikhaltig och varierad läsmeny.
Som vanligt avslutar Calle Brobäck med en insiktsfull gotländsk litteraturöversikt.