Känd konstnär tillbaka i hemstaden som författare

För 70 år sedan gick han runt och delade ut tidningen Gotlänningen i strandkvarteren i Visby.

Foto:

Kultur och Nöje2004-09-14 04:00
Nu är han tillbaka igen, i samma kvarter.
-Det var precis här utanför jag gick med min tidningspacke, pekade Evert Lindfors när han i går kväll satt i Almedalsbiblioteket och inför en intresserad publik läste ur sin nya bok "De 63 tidningarnas väg".
Evert Lindfors, målare och skulptör med 50 år i Frankrike, var bara sex år gammal när han började som tidningsbud i Visby kring mitten av 1930-talet. 1970 skrev han ner sina minnen från den tiden, men först nu har de kommit ut i bokform.
-Hade jag inte fått gå med mina tidningar så hade jag inte haft något roligt. Så när jag en gång mötte en tidningspojke gick jag fram och kramade om honom, skrattade han.

*

I går läste han glimtar ur boken där han - som GT tidigare berättat - beskriver möten med människor och miljöer i 30-talets Visby.
Med gester och stor känsla och inlevelse läste han till exempel om mötet med jungfrun som lät sina varma bröst tina upp hans frusna händer eller om "Pappersgumman" som han hämtade mat och mediciner åt under sin tidningsrunda.
Med humor och bravur läste han också en av bokens pärlor, kapitlet om "Ledan".
-En fruktansvärd sjukdom, en slags pest - men som egentligen inte finns, sa han.
Han mindes också Klemensgatan där han växte upp i huset nummer 2.
-Jag kan se varje liten pryl i huset, varje detalj, framför mig. Och ibland drömmer jag att jag går omkring där inne.
Han berättade om sin mor, han mindes grannen Ida, sömmerskan, och farbror John som dog ute på dasset men återuppstod!
Och om den skadade gräsanden som dog och begravdes på gården med blommor stulna från Botaniskan. På gravkullen sattes ett litet kors med texten "Här vilar anden".
Sen råkade pastor Öberg få se korset och blev mäkta förbaskad - han läste ordet "anden" med lite felaktig betoning!

*

Nån gång återvände Evert Lindfors till sin gotländska dialekt, särskilt när han mindes vad han kallade "enbärsdricku".
-Den har jag saknat i hela mitt liv, sa han och berättade också om möten med gotlänningar ute i världen.
-Vi gotlänningar blir rörda och lyckliga när vi möts. Och jag håller mer på Gotland än vad man kan tro, medgav han.
På biblioteket medverkade också Evert Lindfors hustru Barbro, som berättade hur hon illustrerat boken.
Hjördis Pettersons dotter Annika läste avsnitt ur Evert Lindfors tidigare bok "Utan returbiljett" och introduktionen av Evert gjordes av vännen Staffan Lundberg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!