Kelim på mattutställning i Visby
Flygande små varelser. Livsplågan. Det omöjliga. Det ogenomförbara. Fågelboet. Det absolut rena. Brudens sko. I Kelimernas värld har varje matta ett namn. Varje matta bär på en berättelse att se och höra för den som har ögon och öron öppna.
Att träda in i Langska huset, ta ett andetag av 1700-tal i atmosfären och låta sig omslutas av miljön mattorna som hänger på väggarna, är en förtrollande känsla. Dessa mattor är inte särskilt gamla. Det är inte åldern som är avgörande, det är det kulturella sammanhanget med människorna, ullen, färgerna, mönstren, vävtekniken, som talar till oss.
Kurdistan kan kännas som långt bort, men där som här använder kvinnorna valnötsskal till att färga ullgarn brunt, indigo för blått och överraskande mynta för gult. Många av mönstren känns bekanta från äldre svenska vävar, och kelimtekniken vävd på svenska har tycke av både krabbasnår och röllakan.
Kelimvävarna i utställningen är hämtade från vävskolan i Van, provinshuvudstad i östra Turkiet (var det inte där Orhan Pamuk tillbringade år på café för att inspireras till Snö innan han fick Nobelpriset?) där fotografen Enver Özkahraman som pensionär tog initiativet till en vävskola för flickor.
Kelimverkstaden startade år 2000 och ledd av Evin Erden får eleverna undervisning av lärare och lära sig räkna, skriva och läsa och väva. Efter skoltiden kan den elev som vill få tillgång till en vävstol och väva hemma för försäljning.
- Genom skolan kan vävtraditionerna föras vidare. Flickorna som går där kan prata sitt modersmål, kurdiska, som är ett språk med olika dialekter. De får lära sig kelimtekniken och de kan ta upp sina familjemönster i mattorna, berättar hemslöjdskonsulenten Birgitta Nygren.
Pedagogiskt i utställningen berättas i ord, bild och föremål om kelimverkstaden i Van, om fårskötsel och ullhantering, kelim som vävnad, symboler och mönster, bruksföremål, hemgift och friargåvor och om kvinnor och kvinnoliv.
Birgitta Nygren uppmärksammar att ullen i dessa kelimer först spinns löst av kvinnorna för att sedan färgas med växtfärger av männen och därefter spinner kvinnorna garnet en andra gång med hård tvinn eller snurr.
Mattorna vävs sedan av kvinnor på stående små vävstolar med tät varp av ull.
- Äldre vävstolar var smalare, nu görs de bredare och upp till fyra kvinnor kan sitta i bredd och då väva en matta på mellan 14 och 20 dagar. Förr syddes de smala våderna ihop till bredare mattor, vilket var vanligt förr.
I går var det vernissage på utställningen som visas på Langska huset till den 14 februari. Under utställningstiden kan intresserade lära sig mer om kelim hos hemslöjden en torsdagskväll på slöjdcafé, prova på att väva kelim under en helgkurs, se en film med kelimtema och lyssna till Hamdi Özyurt som föreläser om kurdiska traditioner och berättar om sina erfarenheter av kelimer.
Utställningen, som är producerad av Etnografiska museet i samarbete med Kurdiska biblioteket, Kurdiska riksförbundet samt Studieförbundet Vuxenskolan och Svenska Hemslöjdsföreningarnas riksförbund.
Så jobbar vi med nyheter