Keramikerna som bevisat det omöjliga

Hela den västeuropeiska eliten inom keramisk produktion har varit eniga - så stora och monumentala skulpturer av stengodslera är omöjliga att bränna.I går bevisade de gotländska keramikerna inom ramen för Nyteks forskningsprojekt motsatsen - att det faktiskt är möjligt.

Det var en mäktig syn som mötte de deltagande i Nyteks projekt när den drygt två meter höga hästen av bränd stengodslera drogs ut ur ugnen av keramiker Åke Nobling.

Det var en mäktig syn som mötte de deltagande i Nyteks projekt när den drygt två meter höga hästen av bränd stengodslera drogs ut ur ugnen av keramiker Åke Nobling.

Foto:

Kultur och Nöje2010-11-11 04:00
Förra sommaren samlades en grupp keramiker på Lokatta keramik i Barlingbo runt den indiske skulptören och Ayanaar-prästen Palanisamy till ett metodseminarium. Tillsammans formade de flera meter höga skulpturer, dels religiösa skulpturer till guden Ayanaars ära, dels västerländska arkitektoniska skulpturer.
De första skulpturerna som torkat under ett drygt år sattes i förra veckan in i den stengodsugn som projektdeltagarna byggt i Barlingbo och i går var det dags att öppna ugnen för att få ta del av resultatet.
- Vi har tangerat det omöjliga och det var det som var målet den här gången, säger Eva Nobling när hon synar av den flera meter höga Ayanaarhästen som nu antagit en härlig rostgul färg.

Skulpturcenter
Det var under sina resor i södra Indien som krukmakarparet Åke och Eva Nobling vid Lokatta keramik i Barlingbo fick kontakt med Palanisamy och tillsammans med konstnärerna Staffan Laurin och Helena Andreeff vid Isums, som gjort liknande erfarenheter i Laos, har de skapat och utarbetat detta regionala, nationella och internationella skulpturprojekt.
De bildade föreningen "Nya Tekniker för Keramisk Skulptur" - Nyteks - sökte och fick pengar både regionalt och av EU, och tanken är att bygga ett internationellt skulpturcenter för keramik på Gotland.
De monumentala och religiösa skulpturerna i södra Indien och i Laos är skapade av lergods, ett material som inte tål det svenska klimatet - och därför görs nu det här försöket med stengodslera blandad med risagnar. Projektet syftar även att hitta ett gotländskt organiskt material att ersätta risagnarna.

Historiskt ögonblick
- Nu ser vi möjligheterna, säger Helena Andreeff när hon kryper in i ugnen efter bränningen och studerar de sprickor och sättningar som uppstått i godset.
De vedeldade ugnarna i Indien kräver "bara" en temperatur runt 800-900 grader för att bränna lergodset. Stengods kräver en temperatur på 1280 grader vilket bara kan åstadkommas med en gasolanläggning.
Hjälp och råd att bygga den nya keramikugnen har projektet fått av förre ugnsingenjören vid Rörstrand i Lidköping, Håkan Fredholm.
Men den avgörande skillnaden är att lergodset blir stabilare medan bränningen fortgår och att stengodset vid sin högsta temperatur blir "flytande". Dessutom krymper stengodset under bränningen vilket också måste beräknas.
- Nu kan vi lära oss hur skulpturerna ska byggas upp för att klara bränningen och hur vi kan utveckla den metoden, konstaterar Åke Nobling.
- Det här är ett historiskt ögonblick, när gammal teknik och nytt tänkande möts, säger Staffan Laurin.

Nationell scen
De fyra keramiker som i går var med om det historiska öppnandet av den stora keramikugn de byggt på plats inser redan nu att projektet bör visas upp på en nationell scen.
- Vi kan tänka oss att den indiske prästen och keramikern Palanisamy kommer tillbaka och bygger nya skulpturer för en utställning som sedan kan visas tillsammans med våra arkitektoniska skapelser, menar Eva Nobling.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!