Kjell Ahlström gick rond på Länsmuseet

Länsmuseet är en av fem delägare i ett pågående projekt som går ut på att lära sig tänka att tillgängligheten som en tillväxtfaktor på Gotland. Det handlar här alltså inte bara om att se till att personer med funktionshinder får sin rättmätiga möjlighet att besöka vissa miljöer. Det är också så att man rent affärsmässigt kan se att det kan löna sig att investera i att bygga bort hinder.
Länsmuseets tillgänglighetssamordnare Lena Laving fungerade som sekreterare i går när Kjell Ahlström ?gick ronden? på museet. Redan efter ett par timmar hade det blivit många noteringar i blocket och det kan noteras att man efter ett par tre timmars arbete inte kommit särskilt långt in i museet.
Det finns oerhört mycket att göra för att öka tillgängligheten.

Påpekandena handlade om behovet av ramp för att ta sig in från gatan, behovet av hiss för att ta sig upp för den första trappan, behovet av en lägre sittande lucka i receptionen för rullstolsburna, behovet av ljudförstärkning från guiderna, behovet av större skyltar med taktil text (som kan avläsas med fingrarna) samt behovet av förbättringar i ljudmiljön. Med mera. En ganska nybyggd ramp för rullstolsburna granskades.
? Det här är bra tänkt, men det har blivit lite fel ändå, konstaterade Kjell Ahlström.
Han mätte och konstaterade att rampens lutning var 10 procent, medan högsta tillåta lutning ligger på 8,3 procent.
Ronden i går resulterade alltså i förslag om en stor mängd åtgärder. Från länsmuseets sida har man uttalat ambitionen att förbättra tillgängligheten, bland annat genom att ingå i projektet som jobbar med ökad tillgänglighet, men man räknar med att det måste bli ett långsiktigt arbete.
? Det är svårt att få bidrag till åtgärderna, konstaterar Lena Laving. Eftersom de då skall klaras inom den ordinarie budgeten gäller det att ha god framförhållning och planering.
Det finns en särskild kategori kallad ?enkelt avhjälpta hinder? som skall vara avhjälpta före 2010. Det kan tyckas som om lång tid återstår men erfarenheten visar att tiden har en tendens att rusa i väg i sådan här sammanhang.

Med vid genomgången i Fornsalen var Fredrik Ahlkvist, som är projektsamordnare för EFS-projektet ?Samordning som tillväxtfaktor på Gotland?. Han konstaterade att detta projekt nu går mot sitt slut men att man funderar på en fortsättning. Han själv genomför för närvarande en utbildning till tillgänglighetskonsult.
För att inte arbetet med att öka tillgängligheten i olika sammanhang skall avstanna funderar Fredrik på möjligheten av att inrätta ett kompetenscentrum när det gäller tillgänglighetsfrågorna. I vilken form ett sådant center skulle drivas är oklart, men klart är däremot att något bör göras för att fortsätta det påbörjade arbetet med att öka tillgängligheten. Puffar man inte på är det risk att det hela faller tillbaka till den gamla nivån.
? Varje steg som tas är berömvärt och man kan inte räkna med att allt kan göras på en gång, säger Fredrik Ahlkvist.