Kommunen har antagit ett handlingsprogram för dans

Kultur och Nöje2005-12-15 06:00
Vid kultur och fritidsnämndens möte i november beslutades att anta ett handlingsprogram för dans på Gotland. Det har arbetats fram under de senaste två åren av i huvudsak danskonsulenten på Gotland, en av de 13 som tillsats i landet sedan dansen i ett regeringsbeslut 1996 bekräftades vara en egen konstform.
Gotlands förta danskonsulent anställdes redan 1998. Det var Helena Högberg startade som arbetet med handlingsprogrammet, ett arbete som nu slutförts av Gia Schager som övertagit halvtidstjänsten som danskonsulent. Gotland är därmed ett av tiotalet län i landet med ett politiskt förankrat handlingsprogram.
Kulturrådet har samlat regionala handlingsprogram och sett över större dansinstitutioners arbete och skapat ett nationellt program, och det är detta som sedan blivit stommen i det gotländska regionala handlingsprogrammet.
- Det innebär att dansen kan fortsätta att utvecklas utanför storstäderna och att det också skapas ett politiskt ansvar. Nu finns det ett program och formuleringar att luta sig mot, säger Gia Schager som en första kommentar.
Tidigare har dansen som konstform hamnat mitt emellan teater- och musikinstitutioner, vilket skapat oklarheter och missgynnat dansen rent ekonomiskt. Nu kommer bidragsmedlen att omfördelas, vilket märktes på Gotland genom att Gotlandsmusiken hotats av minskade medel från Kulturrådet till förmån för danskonsten.
Numera är dessa befarade bidragsminskningar undanröjda, meddelas från ansvarigt håll.
- Det är inget roligt läge, vi måste kämpa för nya pengar, menar Gia Schager.

*
Det nationella handlingsprogrammet innebär att det finns nya pengar att använda inom dansområdet och på Gotland blir det främst inom två områden som detta kommer att märkas, dels att Länsmusiken och Gotlandsmusiken kan söka pengar till samarbetsprojekt som skapar både dans- och arbetsmöjligheter inom den konstnärliga dansen, dels att det startas ett nationellt utvecklingsarbete för "Dans i skolan".
Viktigt i båda fallen är att stärka danskulturen och förankra den i samhället, säger Gia Schager som menar att dansen redan har en stor betydelse genom att det finns ett flertal dansutbildningar på ön och dansverksamhet inom Kulturskolan.
Länsteatern har redan ansökt om pengar till en "koreograf in recidense", att under en produktion arbeta tillsammans med dansare.
- Vi har tidgare samarbetat med Helena Högberg och gemensamt skickat in en ansökan om ett dansprojekt som på sikt skulle kunna bli underlag till en dansensemble, en verksamhet som stöder, säger länsteaterchef Örjan Herlitz på Länsteatern.
När det gäller dans i skolan har Kulturrådet startat ett samarbete med Myndigheten för skolutveckling som skapat ett Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom, NCFF, där man driver dans på schemat både som kulturform och som fysisk aktivitet.
- Här finns mycket nödvändigt arbete att göra och Buf på Gotland jobbar för mer kultur i skolan, säger Gia Schager som nu hoppas att få riktade medel att starta utbildningar för lärare och danspedagoger i skolan.

*
Själv tycker hon det är viktigt att skapa dans i skolan, att starta ett nätverk - ett danspedagogiskt forum på Gotland.
- Vi har flera danspedagoger på ön, det vi behöver är fortbildning och ett brett samarbete mellan dessa och lärarna i skolan, säger Gia Schager som just nu lägger upp en plan hur detta forums arbetet skall bedrivas.
- På några pilotskolor, som redan visat intresse, kan vi starta med kort varsel.
- Men det viktigaste är långsiktighet och kontinuerlighet, för att få igång ett arbete som blir angeläget för alla, säger hon.
I skolan blir dans inte bara ett sätt att få igång fysisk aktivitet, här får dansen också en roll av aktivt möte mellan olika kulturer, ett bra sätt att kommunicera på helt enkelt.
- Dans fungerar både på scen och som pardans, men fungerar också som ordlös kommunikation mellan olika kulturgrupper, vilket gör dansen unik, säger Gia Schager.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!