Konsten väcker känslor i Sundre

Ibland roar jag mig med att smyglyssna på andra besökare på utställningar. Speciellt kul kan det vara att lyssna till föräldrar som tagit med sig sina barn för lite kulturell förkovring.
I Konsthallens bortersta rum hör jag redan innan jag själv börjat ta in konsten följande kommentarer:
- Han är helt klart duktig på att slå i spik, förklarar en pappa för sin kanske 10-årige son. Båda står och ser på en videoinstallation av Sören Brunes där en hand ömsom slår i en spik i ett hårt underlag och ömsom drar upp spiken.
Bredvid hänger en skolaffisch med rubriken Palestina.

"Underbart ljud"
Från en annan besökare snappar jag upp följande:
- Vilket underbart ljud. Tänk att det är så olika ljud når han slår mot när han drar upp.
Konst väcker som bekant olika känslor hos varje individ. Den utställning som nu visas på Konsthallen i Sundre är dessutom ganska späckad. Inte mindre än fyra konstnärer ställer ut; Sören Brunes, Eva-Marie Kothe, Barbro Lomakka och Rune Grönjord.
Eva-Marie Kothe och Barbro Lomakka huserar i samma sal och deras verk kontrasterar fint emot varandra. Barbro Lomakka visar mattor och vävar i vitt och svart, Eva-Marie Kothe svarta fat, skålar och meterhöga krukor. Deras verk är som gjorda för varandra och allt smälter samman till ett behagligt rum.

Besökare trängs med konst
I nästa sal möts besökaren av vajande träd av Rune Grönjord. Tavlorna är yvigt målade och man känner både formen och rörelsen.
Längst in bor alltså scenografen Sören Brunes verk.
I det lilla rummet trängs både besökare och konst med varandra och jag förstår dem som spenderar mycket tid där.
Det finns mycket att upptäcka. Sören Brunes visar både en installation om asyl (spikfilmen), och flera modeller av fritidshus. De har alla namn som "Fritidshus på Faludden" och "Fritidshus i Grötlingbo".
Det är märkvärdiga roliga byggnader. Ett av husen rör sig fram och tillbaka över en stig av knappar. En annan har en stor hand som sticker ut som regnskydd för en eventuell miniatyrbetraktare.

Drömmar om boende
De ser på ett sätt lite ut som läskiga dockhus, eller modeller på ett arkitektkontor - eller kanske något helt annat.
Jag tänker efter en stund att vad roligt det skulle vara om någon verkligen byggde en jättelika snurrande gran i Grötlingbo. Eller man kanske skulle ta och anlägga en liten stig av knappar?
Sören Brunes säger själv att hans installation handlar om drömmar och visioner kring boende.
Det är väldigt roligt gjort, speciellt som hans drömmar och visioner står i bjärt kontrast mot dem som vi matas med i tv:s alla olika bygg- och hemstajlingsprogram.

Konsten väcker känslor i Sundre

Olika former står i centrum på den nya utställningen på Körsbärsgården. Svarta lerkärl, ulligt vita mattor och vajande träd. Men mest överraskad blir besökaren i utställningens bortersta rum - där huserar nämligen fritidshusen.